الكتاب المقدس عربي سويدي

أعمال الرسل 23 / Apostlagärningarna 23

أعمال الرسل 23 / Apostlagärningarna 23
أعمال الرسل 23 / Apostlagärningarna 23

أعمال الرسل 23 الفصل / الإصحاح الثالث والعشرون

أعمال الرسل 23: 1 – 35
Apostlagärningarna 23: 1 – 35
Paulus inför rådet
1 فنظَرَ بولُسُ إلى المجلِسِ وقالَ: “أيُّها الإخوةُ، عِشتُ للهِ بِضميرٍ صالِـحٍ إلى هذا اليومِ”.
1 Paulus såg på rådet och sade: “Mina bröder. Jag har alltid, intill denna dag, tjänat Gud med gott uppsåt.”
2 فأمَرَ حنانيَّا، رَئيسُ الكَهنَةِ، أعوانَهُ بِأنْ يَضرِبوا بولُسَ على فَمِهِ.
2 Då befallde översteprästen Ananias dem som stod bredvid att slå Paulus över munnen.
3 فقالَ لَه بولُسُ: “ضَرَبكَ اللهُ، أيُّها الحائِطُ المُبَيَّضُ! أتَجلِسُ لتُحاكِمَني بِحَسبِ الشَّريعةِ، وتأمُرُ بِضَربي فتُخالِفَ الشَّريعةَ؟”
3 Men Paulus sade till honom: “Gud skall slå dig, din vitmenade vägg! Du sitter här för att döma mig efter lagen, men mot lagen befaller du dem att slå mig.”
4 فقالَ الحاضِرونَ لِبولُسَ: “أنتَ تَشتُمُ رَئيسَ كَهنَةِ اللهِ! “
4 “Förolämpar du Guds överstepräst!” sade de som stod bredvid.
5 فقالَ بولُسُ: “ما كُنتُ أعرِفُ، أيُّها الإخوةُ، أنَّهُ رَئيسُ الكَهنَةِ. فالكُتُبُ المُقَدَّسَةُ تَقولُ: “لا تَلعَنْ رَئيسَ شَعبِكَ”.
5 Paulus svarade: “Jag visste inte, bröder, att han var överstepräst. Det står ju skrivet: En ledare för ditt folk skall du inte förbanna.”
6 وكانَ بولُسُ يَعرِفُ أنّ بَعضَهُم صدّوقيُّونَ والبَعضَ الآخَرَ فَرِّيسيّونَ، فَصاحَ في المَجلِسِ: “أيُّها الإخوةُ، أنا فَرِّيسيٌّ اَبنُ فَرِّيسيٍّ. وأنا أحاكَمُ الآنَ لأنِّي أرجو قيامَةَ الأمواتِ”.
6 Eftersom Paulus visste att en del av dem var saddukeer och en annan del fariseer höjde han rösten och sade till rådet: “Mina bröder, jag är farisé och mina fäder var fariseer. Det är för hoppet om de dödas uppståndelse som jag nu har ställts inför rätta.”
7 فلمَّا قالَ هذا، وقَعَ الخِلافُ بَينَ الفَرِّيسيِّينَ والصَّدُّوقيِّينَ واَنقَسَمَ المَجلِسُ،
7 När han sade så utbröt ett gräl mellan fariseerna och saddukeerna, och man delade sig i två läger.
8 لأنَّ الصَّدُّوقيِّينَ لا يُؤمِنونَ بِقيامَةِ الأمواتِ وبوجودِ الملائِكةِ والأرواحِ، وأمَّا الفَرِّيسيُّونَ فيُؤمِنونَ بِهذا كُلِّهِ.
8 Saddukeerna menar nämligen att det inte finns någon uppståndelse och inte heller änglar eller andar, medan fariseerna tror på allt detta.
9 فاَرتَفَعَ الصّياحُ، وقامَ بَعضُ مُعَلِّمي الشَّريعَةِ مِنَ الفَرِّيسيِّينَ وأخذوا يَحتجُّونَ بِشدَّةٍ قالوا: “لا نَجِدُ جُرْمًا على هذا الرَّجُلِ. رُبَّما كَلَّمَهُ رُوحٌ أو ملاكٌ”.
9 Det blev ett väldigt ropande, och några skriftlärda som hörde till fariseernas parti reste sig och hävdade sin åsikt, och de sade: “Vi kan inte finna att den här mannen har gjort något ont. Tänk om en ande har talat till honom, eller en ängel.”
10 واَشتدَ الخِلافُ حتّى خافَ القائِدُ أنْ يُمَزِّقوا بولُسَ تَمزيقًا، فأمَرَ جُنودَهُ بِأنْ يَنزِلوا إلَيهِ ويَنتَزِعوهُ مِنْ بَينِهِم، ويأخذوهُ إلى القَلْعَةِ.
10 Grälet blev så häftigt att kommendanten fruktade att de skulle slita Paulus i stycken, och han kallade ner vaktstyrkan för att rädda honom undan dem och föra honom tillbaka till fästningen.
11 وفي الَّليلةِ الثَّانِـيَةِ ظهَرَ الرَّبُّ لِبولُسَ وقالَ لَه: “تَشَجَّعْ! فمِثلَما شَهِدتَ لي في أُورُشليمَ، هكذا يَجبُ أنْ تَشهَدَ لي في رومَةَ”.
11 På natten kom Herren till honom och sade: “Var inte rädd. Så som du har vittnat om mig i Jerusalem måste du också vittna i Rom.”
مؤامرة لاغتيال بولس
En sammansvärjning mot Paulus
12 ولمَّا طلَعَ الصَّباحُ تآمَرَ اليَهودُ، فحَلَفوا لا يأكُلونَ ولا يَشرَبونَ حتّى يَقتُلوا بولُسَ.
12 Nästa morgon höll judarna ett möte och svor att varken äta eller dricka förrän de hade dödat Paulus.
13 وكانَ المُتآمرونَ أكثَرَ مِنْ أربعينَ.
13 Det var mer än fyrtio män som deltog i denna sammansvärjning,
14 فجاؤوا إلى رُؤساءِ الكَهنَةِ والشُّيوخِ وقالوا: “حَلَفْنا لا نَذوقُ شيئًا حتّى نَقتُلَ بولُسَ.
14 och de gick till översteprästerna och de äldste och sade: “Vi har svurit en ed att inte röra mat eller dryck förrän vi har dödat Paulus.
15 فاَطلُبوا أنتُم وأعضاءُ المَجلِسِ مِنْ قائِدِ الحامِيَةِ أنْ يُرسِلَ بولُسَ إلَيكُم، بِحُجَّةِ أنَّكُم تُريدونَ تَدقيقَ النَّظَرِ في أمرِهِ، ونكونُ نَحنُ على اَستِعدادٍ لقَتلِهِ وهوَ في طريقِهِ إلَيكُم”.
15 Ni skall därför nu tillsammans med det övriga rådet lämna in en anmälan till kommendanten, så att han skickar ner Paulus till er; säg att ni vill undersöka hans fall närmare. Vi står färdiga att döda honom innan han kommer fram.”
16 وسَمِعَ اَبنُ أُختِ بولُسَ بالكَمينِ، فذهَبَ إلى القَلعَةِ ودخَلَ على بولُسَ وأخبَرَهُ بالأمرِ.
16 Paulus systerson hade emellertid varit där och fått reda på detta bakhåll, och han gick till Paulus i fästningen och talade om det.
17 فدَعا بولُسُ واحدًا مِن الضُّبّاطِ وقالَ لَه: “خُذْ هذا الشّابَّ إلى القائِدِ، لأنَّ عِندَهُ ما يَقولُهُ لَه”.
17 Paulus kallade på en av officerarna och sade: “För den här ynglingen till kommendanten, han har något att berätta.”
18 فأخذَهُ الضّابِطُ إلى القائِدِ وقالَ: “دَعاني السَّجينُ بولُسُ وطلَبَ أنْ أَجيءَ بِهذا الشّابِّ إلَيكَ، لأنَّ عِندَهُ ما يَقولُهُ لكَ”.
18 Officeren tog honom till kommendanten och sade: “Fången Paulus kallade på mig och bad mig ta den här unge mannen till dig, för han har något att säga dig.”
 19 فأمسَكَ القائِدُ بِـيدِهِ واَنفرَدَ بِه وسألَهُ: “ما عِندَكَ؟ أخْبِرني”.
19 Kommendanten tog ynglingen vid handen och gick avsides med honom och frågade: “Vad är det du vill berätta för mig?”
20 فقالَ: “إِتَّفَقَ اليَهودُ على أنْ يَطلبوا إلَيكَ أنْ تُنزِلَ بولُسَ غَدًا إلى المَجلِسِ بحُجَّة أنَّهُم يُريدونَ تَدقيقَ النَّظَرِ في أمرِهِ.
20 Han svarade: “Judarna har kommit överens om att be dig skicka ner Paulus till rådet i morgon, för att de skall få utreda hans fall närmare.
21 فلا تُصَدِّقْهُم، لأنَّ أكثرَ مِنْ أربعينَ رَجُلاً مِنهُم أقاموا لَه كمينًا، وحَلَفوا لا يأكلونَ ولا يَشرَبونَ حتّى يَقتُلوهُ. وهُمُ الآنَ على أتَمِّ الاَستعدادِ، يَنتَظِرونَ أنْ تَستَجيبَ لهُم”.
21 Men gå inte med på det, för mer än fyrtio av dem har planerat ett bakhåll och svurit att varken äta eller dricka förrän de har dödat honom. De står färdiga och väntar bara på att du skall svara ja.”
22 فقالَ القائِدُ لِلشَّابِّ: “لا تَقُلْ لأحدٍ أنَّكَ أخبَرتَني بِهذا الأمرِ”. وصرَفَهُ مِنْ عِندِهِ.
22 Kommendanten sade åt ynglingen att inte tala om för någon att han hade avslöjat detta och lät honom sedan gå.
بولس عند الحاكم فيلكس
Paulus förs till ståthållaren i Caesarea
23 ثُمَّ دَعا القائِدُ اَثنَينِ مِنْ ضُبَّاطِهِ وقالَ لَهُما: “أعِدَّا مِئتَي جُنديٍّ للذَّهابِ في السَّاعةِ التَّاسِعةِ مِنَ الَّليلِ إلى قيصرِيَّةَ، ومعَهُم سَبعونَ فارِسًا ومِئتا مُسلَّحِ بالرِّماحِ.
23 Därefter kallade han till sig två av sina officerare och sade: “Tre timmar efter mörkrets inbrott skall tvåhundra man stå färdiga att gå till Caesarea, dessutom sjuttio ryttare och tvåhundra man hjälptrupp.”
24 وأعِدُّوا لبولُسَ خَيلاً تَحمِلُهُ سالِمًا إلى الحاكِمِ فيلِكْسَ”.
24 De skulle ha med sig riddjur åt Paulus och se till att han kom oskadd fram till ståthållaren Felix.
25 وكتَبَ إلى الحاكِمِ بِرسالةٍ يَقول فيها:
25 Han skrev också ett brev av följande lydelse:
26″مِنْ كلوديوسَ ليسياسَ إلى صاحبِ العِزَّةِ فيلِكْسَ، سلامٌ:
26 “Från Claudius Lysias till Felix. Högt ärade ståthållare.
27 أمسَكَ اليَهودُ هذا الرَّجُلَ وكادوا يَقتُلونَهُ. فلمَّا عرَفْتُ أنَّهُ رومانيٌّ، أسرَعْتُ إلَيهِ معَ جُنودي فأنقَذْتُهُ.
27 Den här mannen hade gripits av judarna och var nära att dödas av dem, när jag ingrep med min trupp och förde honom i säkerhet sedan jag erfarit att han var romersk medborgare.
28 وأردتُ أنْ أعرِفَ بِما يتَّهِمونَهُ، فجِئتُ بِه إلى مجلِسِهِم،
28 Då jag ville veta vad de anklagade honom för tog jag ner honom till deras råd.
29 فتَبـيَّنَ لي أنَّهُم يتَّهِمونَهُ بِمسائِلَ في شَريعتِهِم، وأنْ لا شيءَ مِمّا يتَّهِمونَهُ بِه يَستَوجِبُ الموتَ أوِ السِّجنَ.
29 Jag fann att anklagelserna mot honom gällde tolkningar av deras lag; något som förtjänar döden eller fängelse anklagades han inte för.
30 ثُمَ سَمِعتُ أنَّهُم وضَعوا خُطَّةً لاغتِـيالِهِ، فأرسلْتُهُ إلَيكَ في الحالِ، وأبلَغتُ خُصومَهُ أنْ يَرفَعوا إلَيكَ دعواهُم علَيهِ”.
30 Eftersom det nu har meddelats mig att judarna planerar ett överfall på honom, skickar jag honom direkt ner till dig. Samtidigt har jag anmodat hans anklagare att föra sin talan mot honom inför dig.”
31 وقامَ الجُنودُ بِتَنفيذِ أوامِرِ القائِدِ، فأخذوا بولُسَ ليلاً إلى أنْتيباتْريسَ.
31 Soldaterna tog enligt sina order hand om Paulus och förde honom under natten till Antipatris.
32 وفي الغَدِ رَجَعوا إلى القَلعَةِ وتَرَكوا الفُرسانَ يُواصِلونَ السَّفَرَ معَهُ.
32 Nästa dag återvände de till sin förläggning medan ryttarna fortsatte med honom.
33 فلمَّا وصَلَ الفُرسانُ إلى قيصرِيَّةَ، أدخَلوا بولُسَ على الحاكِمِ وسَلَّموا إلَيهِ الرِّسالَةَ.
33 När de kom fram till Caesarea gav de ståthållaren brevet och förde också in Paulus till honom.
34 فقرأها وسألَ بولُسَ عَنِ الوِلايةِ الّتي يَنتَمي إلَيها. فلمَّا عرَفَ أنَّهُ مِنْ كِيليكِيَّةَ،
34 Han läste brevet och frågade Paulus från vilken provins han var och fick veta att han var från Kilikien.
35 قالَ لَه: “سأسمَعُ مِنكَ متى حضَرَ خُصومُكَ”. وأمَرَ جُنودَهُ بِأنْ يَحرُسوا بولُسَ في قَصْرِ هيرودُسَ.
35 “Jag skall höra dig när dina anklagare också har infunnit sig”, sade han och befallde att Paulus skulle hållas under bevakning i Herodes palats.

أعمال الرسل 23 / Apostlagärningarna 23

[ www.LightBook.org ]

أعمال الرسل 23 / Apostlagärningarna 23
4 (80%) 1 vote[s]
الوسوم
اظهر المزيد

مقالات ذات صلة

زر الذهاب إلى الأعلى
إغلاق