لوقا 17: 1-37
Lukas 17:1-37
الخطيئة والصفح والإيمان
Förförelser. Förlåtelse och tro
1 وقالَ يَسوعُ لِتلاميذِهِ: “لا بُدَّ مِنْ حُدوثِ ما يوقِـعُ النّـاسَ في الخَطيئَةِ، ولكِنَّ الوَيلَ لِمَن يكونُ حُدوثُهُ على يَدِهِ.
1 Han sade till sina lärjungar: “Det är oundvikligt att förförelserna kommer, men ve den genom vilken de kommer.
2 فخَيرٌ لَه أنْ يُعلَّقَ في عُنُقِهِ حجَرُ طَحنٍ ويُرمى في البحرِ مِنْ أنْ يوقِـعَ أحدَ هَؤلاءِ الصِّغارِ في الخَطيئَةِ.
2 Det vore bättre för honom att ha sänkts i havet med en kvarnsten om halsen än att kunna förleda en enda av dessa små.
3 فكونوا على حذَرٍ. إذا أخطأَ أخوكَ فوَبِّخْهُ، وإنْ تابَ فاَغفِرْ لَه.
3 Ta er i akt! Om din broder gör orätt, så tillrättavisa honom, och om han ångrar sig, så förlåt honom.
4 وإذا أخطأَ سبعَ مرّاتٍ في اليومِ، ورجَعَ إلَيكَ في كُلِّ مرّةٍ فقالَ: أنا تائِبٌ، فاَغفِرْ لهُ”.
4 Även om han gör orätt mot dig sju gånger om dagen och sju gånger kommer tillbaka och säger: Jag ångrar mig, så skall du förlåta honom.”
5 وقالَ الرُّسُلُ لِلرَّبِّ: “زِدْ إيمانَنا”،
5 Apostlarna sade till Herren: “Ge oss större tro.”
6 فأجابَ الرَّبُّ: “لَو كانَ لكُم إيمانٌ مِقدارُ حَبَّةٍ مِنْ خَردَلٍ وقُلتُم لِهذِهِ الجُمَّيزَةِ: إِنقَلِعي واَنْغَرِسي في البحرِ، لأطاعَتْكُم.
6 Herren svarade: “Om ni hade tro så stor som ett senapskorn skulle ni kunna säga till mullbärsträdet där: Dra upp dig själv med rötterna och plantera dig i havet! Och det skulle lyda er.
التواضع في الخدمة
Liknelsen om tjänaren som passar upp
7 “مَنْ مِنكُم لَه أجيرٌ يَفلحُ الأرضَ أو يَرعى الغنَمَ، إذا رجَعَ مِنَ الحَقلِ، يقولُ لَه: أسرِعْ واَجلِسْ لِلطعامِ.
7 Om ni har en tjänare som plöjer eller vallar får, säger ni då till honom när han kommer hem från ägorna: Gå genast och slå dig ner vid bordet.
8 ألا يقولُ لَه: هيِّـئْ ليَ العشاءَ، وشَمِّرْ عَن ساعدَيكَ واَخدُمني حتّى آكُلَ وأشرَبَ، ثُمَّ تأكُلُ أنتَ وتَشرَبُ؟
8 Nej, ni säger: Gör i ordning maten åt mig, fäst upp dina kläder och passa upp mig medan jag äter och dricker; sedan kan du själv äta och dricka. 
9 فهل للأجيرِ فَضْلٌ إذا أطاعَ سيِّدَهُ؟ لا أظُنُّ.
9 Inte får tjänaren något tack för att han gör vad han är ålagd.
10 وهكذا أنتُم، إذا فَعَلْتُم كُلَّ ما أُمِرتُم بِهِ فقولوا: نَحنُ خَدَمٌ بُسطاءُ، وما فَعَلنا إلاَّ ما كانَ يَجِبُ علَينا أنْ نَفعَلَ”.
10 På samma sätt med er: när ni har gjort allt som åligger er skall ni säga: Vi är odugliga tjänare, vi har bara gjort vad vi är skyldiga att göra.”
شفاء عشرة برص
Tio spetälska botas
11 وبَينَما هوَ في طَريقِهِ إلى أُورُشليمَ، مَرَّ بالسّامِرَةِ والجليلِ.
11 Under sin vandring mot Jerusalem följde han gränsen mellan Samarien och Galileen. 
12 وعِندَ دُخولِهِ إحدى القُرى اَستَقْبَلَهُ عَشَرةٌ مِنَ البُرْصِ، فوَقَفوا على بُعدٍ مِنهُ
12 När han var på väg in i en by kom tio spetälska emot honom. De stannade på avstånd
13 وصاحوا: “يا يَسوعُ، يا مُعَلِّمُ، اَرحَمْنا! “
13 och ropade: “Jesus, mästare, förbarma dig över oss!”
14 فتَطلَّعَ وقالَ لهُم: “إِذهَبوا إلى الكَهنَةِ وأرُوهُم أنفُسَكُم! ” وبَينَما هُم ذاهبونَ طَهُروا.
14 Då sade han till dem: “Gå och visa upp er för prästerna!” Och medan de var på väg dit blev de rena.
15 فلمَّا رأى واحدٌ مِنهُم أنَّهُ شُفي، رجَعَ وهوَ يُمَجِّدُ اللهَ بأعلى صَوتِهِ،
15 En av dem vände tillbaka när han såg att han hade blivit frisk. Med hög röst prisade han Gud
16 واَرتَمى على وَجهِهِ عِندَ قَدمَي يَسوعَ يَشكُرُهُ، وكان سامِرِيًّا.
16 och kastade sig till marken vid Jesu fötter och tackade honom. Han var samarier.
17 فقالَ يَسوعُ: “أما طَهُرَ العَشرَةُ، فأينَ التِّسعَةُ؟
17 Jesus frågade: “Blev inte alla tio rena? Var är de nio andra?
18 أما كانَ فيهِم مَنْ يَرجِـعُ لِـيُمَجِّدَ اللهَ سوى هذا الغريبِ؟”
18 Är det bara den här främlingen som har vänt tillbaka för att ge Gud ära?”
19 ثُمَّ قالَ لَه: “قُمْ واَذهَبْ، إيمانُكَ خلَّصَكَ”.
19 Och han sade till mannen: “Stig upp och gå. Din tro har hjälpt dig.”
مجيء ملكوت الله
När Guds rike och Människosonen kommer
20 ولمَّا سألَهُ الفَرّيسيُّونَ: “متى يَجيءُ مَلكوتُ اللهِ؟” أجابَهُم: “لا يَجيءُ مَلكوتُ اللهِ بِمَشهدٍ مِنْ أحَدٍ.
20 Tillfrågad av fariseerna om när Guds rike skulle komma svarade han: “Guds rike kommer inte på ett sådant sätt att man kan se det med sina ögon.
21 ولا يُقالُ: ها هوَ هُنا، أو ها هوَ هُناكَ، لأنَّ مَلكوتَ اللهِ هوَ فيكُم”.
21 Ingen kan säga: Här är det, eller: Där är det. Nej, Guds rike är inom er.”
22 وقالَ لِتلاميذِهِ: “يَجيءُ زَمانٌ تَتَمَنَّونَ فيهِ أنْ تَرَوا يومًا واحدًا مِنْ أيّامِ اَبنِ الإنسانِ ولَنْ تَرَوا.
22 Till lärjungarna sade han: “Det skall komma en tid då ni längtar efter att få uppleva en enda av Människosonens dagar men inte får det.
23 وسيُقالُ لكُم: ها هوَ هُنا، أو ها هوَ هُناكَ! فلا تَذهَبوا ولا تَتبَعوا أحدًا،
23 Man skall säga till er: Där är han, eller: Här är han. Spring inte dit de pekar, rusa inte efter dem.
24 لأنَّ مَجيءَ اَبنِ الإنسانِ في يومِهِ يكونُ مِثلَ البَرقِ الّذي يَلمَعُ في أفُقٍ ويُضيءُ في آخَرَ.
24 Ty liksom blixten flammar till och lyser upp hela himlen från horisont till horisont, så skall Människosonen visa sig på sin dag.
25 ولكنْ يَجِبُ علَيهِ قَبلَ ذلِكَ أنْ يتألَّمَ كثيرًا، وأنْ يَرفُضَهُ هذا الجِيلُ.
25 Men först måste han lida mycket och förkastas av detta släkte.
26 وكما حدَثَ في أيّامِ نوحٍ، فكذلِكَ يحدُثُ في أيّامِ اَبنِ الإنسانِ:
26 Som det var i Noas dagar, så skall det bli under Människosonens dagar.
27 كانَ النّـاسُ يأكُلونَ ويَشرَبونَ ويَتَزاوَجونَ، إلى يومِ دخَلَ نوحٌ السَّفينَةَ، فجاءَ الطُّوفانُ وأهلَكَهُم كُلَّهُم.
27 Folk åt och drack, gifte sig och blev bortgifta, ända till den dag då Noa gick in i arken och floden kom över dem och gjorde slut på dem alla.
28 أو كما حدَثَ في أيّامِ لوطٍ: كانَ النّـاسُ يأكُلونَ ويَشرَبونَ، ويَبـيعونَ ويَشتَرُونَ، ويَزرَعونَ ويَبنونَ،
28 Eller som på Lots tid: folk åt och drack, köpte och sålde, planterade och byggde,
29 ولكِن يومَ خرَجَ لوطٌ مِنْ سدومَ أمطَرَ اللهُ نارًا وكِبريتًا مِنَ السَّماءِ فأهلَكَهُم كُلَّهُم.
29 men den dag då Lot lämnade Sodom regnade eld och svavel från himlen och gjorde slut på dem alla.
30 هكذا يَحدُثُ يومَ يَظهَرُ اَبنُ الإنسانِ.
30 Likadant blir det den dag då Människosonen uppenbaras.
31 فمَنْ كانَ في ذلِكَ اليومِ على السَّطحِ، فلا يَنزِلْ إلى البـيتِ ليأْخُذَ حوائِجَهُ. ومَنْ كانَ في الحَقلِ فلا يرجِــعْ إلى الوَراءِ.
31 Den dagen får den som är uppe på taket och har sina tillhörigheter inne i huset inte gå ner och hämta dem, och den som är ute på ägorna får inte vända tillbaka hem. 
32 تَذكَّروا اَمرأةَ لوطٍ!
32 Kom ihåg Lots hustru.
33 مَنْ طلب أنْ يَحفَظَ حَياتَهُ يَخسَرُها، ومَنْ خَسِرَ حياتَهُ يُخَلِّصُها.
33 Den som försöker bevara sitt liv skall mista det, men den som mister det skall rädda det.
34 أقولُ لكُم: سيكونُ في تِلكَ اللَّيلةِ اَثنانِ على سريرٍ واحدٍ، فيُؤخَذُ أحدُهُما ويُترَكُ الآخَرُ.
34 Jag säger er: den natten ligger två män på samma bädd; den ene skall tas med och den andre skall lämnas kvar.
35 وتكونُ اَمرأتانِ على حجَرِ الطَّحنِ معًا، فتُؤخَذُ إحداهُما وتُتْركُ الأُخرى[. 36 ويكونُ رَجُلانِ في الحقلِ، فيُؤخذُ أحدُهُما ويُترَكُ الآخَرُ”] .
35 Två kvinnor mal tillsammans; den ena skall tas med och den andra skall lämnas kvar.”
37 فسألَهُ التَّلاميذُ: “أينَ، يا رَبُّ” فأجابَهُم: “حَيثُ تكون ُ الجِيفةُ تَجتَمِـعُ الغُربانُ”.
37 De frågade honom: “Var blir det, herre?” Han svarade: “Där liket ligger, där samlas gamarna.”

إنجيل لوقا 17 / Lukas 17

اشترك معنا على يوتيوب

أدخل عنوان بريدك الالكتروني:

Do NOT follow this link or you will be banned from the site!