لوقا 7: 1-50
Lukas 7:1-50
شفاء خادم أحد الضباط
En officers tjänare botas

1 وبَعدَما ألقى يَسوعُ الأقوالَ في مسامِعِ النـّاسِ، دخَلَ كَفْرَناحُومَ.
1 Då han hade sagt allt som folket skulle höra gick han in i Kafarnaum.
2 وكانَ لأحدِ الضُّبّاطِ خادِمٌ مريضٌ أشرَفَ على الموتِ، وكانَ عزيزًا علَيهِ.
2 En officer där hade en tjänare som låg sjuk och var nära döden. Officeren satte stort värde på honom,
3 فلمَّا سمِعَ بـيَسوعَ، أرسَلَ إليهِ بَعضَ شُيوخِ اليَهودِ يسألُهُ أنْ يَجيءَ ليَشفِـيَ خادِمَهُ.
3 och när han fick höra talas om Jesus skickade han några av judarnas äldste till honom för att be honom komma och rädda tjänaren till livet.
4 فأقبلوا إلى يَسوعَ، وألحُّوا علَيهِ في القَولِ: “هذا الرَّجُلُ يَستَحِقُّ أنْ تُساعِدَهُ،
4 De sökte upp Jesus och vädjade ivrigt till honom. “Han är värd att du gör detta för honom”, sade de.
5 لأنَّهُ يُحبُّ شَعبَنا، وهوَ الّذي بَنى لنا المَجمعَ”.
 5 “Han är en vän av vårt folk och har själv låtit bygga synagogan åt oss.”
6 فذهَبَ يَسوعُ معهُم. ولمَّا اَقترَبَ مِنَ البَيتِ أرسَلَ إليهِ الضّـابِطُ بَعضَ أصحابِهِ يقولُ لَه: “يا سيِّدُ، لا تُزعِـجْ نَفسَكَ. أنا لا أستَحِقُّ أنْ تَدخُلَ تَحتَ سَقفِ بَيتي،
6 Jesus följde då med dem. Men när han var nästan framme vid huset skickade officeren några vänner och lät hälsa: “Herre, gör dig inte besvär. Jag är inte värd att du går in under mitt tak,
7 ولا أحسِبُ نَفسي أهلاً لأنْ أجيءَ إليكَ، ولكِنْ قُلْ كَلِمَةً فيُشفى خادِمي.
7 och därför vågade jag heller inte själv komma till dig. Men säg bara ett ord och låt pojken bli frisk.
8 فأنا مَرؤوسٌ ولي جُنودٌ تَحتَ أمري، أقولُ لِهذا: إِذهَبْ! فيذهَبُ، وللآخَرِ: تَعالَ! فيَجيءُ، ولِخادِمي: إعمَلْ هذا، فيَعمَلُ”.
8 Jag är själv en som står under befäl, och jag har soldater under mig, och säger jag till den ene: Gå, så går han, och till den andre: Kom, så kommer han, och säger jag till min tjänare: Gör det här, så gör han det.”
9 فلمَّا سمِعَ يَسوعُ هذا الكلامَ، تعَجَبَّ مِنهُ واَلتَفتَ إلى الّذينَ يَتبَعونَهُ وقالَ: “أقولُ لكُم: ما وجَدتُ مِثلَ هذا الإيمانِ حتّى في إِسرائيلَ! “
9 När Jesus hörde detta förvånade han sig över honom och vände sig om och sade till folket som följde med honom: “Jag säger er, inte ens bland israeliter har jag funnit en så stark tro.”
10 ورجَعَ رُسُلُ الضّـابِطِ إلى البَيتِ، فوَجدوا أنَّ الخادِمَ تَعافَى.
10 Och när de utskickade kom tillbaka till huset fann de tjänaren frisk igen.
إحياء ابن أرملة
En änkas son uppväcks i Nain
11 وفي الغَدِ ذهَبَ يَسوعُ إلى مدينةٍ اَسمُها نايـينُ، ومعَهُ تلاميذُهُ وجُمهورٌ كَبـيرٌ.
11 Därefter begav sig Jesus till en stad som heter Nain, och hans lärjungar och mycket folk följde med honom.
12 فلمَّا وصَلَ إلى بابِ المدينةِ، لَقِـيَ مَيتًا مَحمولاً، وهوَ الإِبنُ الأوحَدُ لأُمِّهِ وهيَ أرمَلةٌ. وكانَ يُرافِقُها جمعٌ كبـيرٌ مِنْ أهالي المدينةِ.
12 Just som han närmade sig stadsporten bars det ut en död. Han var ende sonen, och hans mor var änka. En stor skara människor från staden gick med henne.
13 فلمَّا رآها الرَّبُّ أشفَقَ علَيها وقالَ لها:”لا تَبكي! “
13 När Herren såg henne fylldes han av medlidande med henne och sade: “Gråt inte.”
14 ودَنا مِنَ النَّعشِ ولَمَسهُ، فوقَفَ حامِلوهُ. فقالَ: “أيُّها الشـّابُّ، أقولُ لكَ: قُمْ! “
14 Sedan gick han fram och rörde vid båren. Bärarna stannade, och han sade: “Unge man, jag säger dig: Stig upp!”
15 فجلَسَ الميتُ وأخَذَ يتكَلَّمُ، فسلَّمَهُ إلى أُمِّهِ.
15 Då satte sig den döde upp och började tala, och Jesus överlämnade honom åt hans mor.
16 فسَيطَرَ الخَوفُ على الجَميعِ، وقالوا وهُم يُمَجِّدونَ اللهَ: “ظهَرَ فينا نَبِـيٌّ عظيمٌ، وتَفَقَّدَ اللهُ شَعبَهُ! “
16 De fylldes alla av fruktan och prisade Gud och sade: “En stor profet har uppstått bland oss” och: “Gud har besökt sitt folk.”
17 واَنتَشرَ هذا الخَبرُ عَنْ يَسوعَ في اليهودِيَّةِ كُلِّها وفي جميعِ النَّواحي المجاوِرَةِ لها.
17 Detta tal om honom spred sig i hela Judeen och landet där omkring.
يسوع ويوحنا المعمدان
Johannes döparens frågor och Jesu svar
18 وعرَفَ يوحنَّا مِنْ تلاميذِهِ كُلَّ هذِهِ الأُمورِ،
18 Johannes fick höra allt detta genom sina lärjungar.
19 فدَعا إِثنَينِ مِنهُم وأرسَلَهُما إلى الرَّبِّ ليَسألاهُ: “هل أنتَ هوَ الآتي، أو نَنتَظرُ آخَرَ؟”
19 Han kallade till sig två av dem och skickade dem till Herren för att fråga: “Är du den som skall komma, eller skall vi vänta på någon annan?”
20 فجاءَ الرَّجلانِ إلى يَسوعَ وقالا لَه: “أرسلَنا يوحنَّا المَعمَدانُ لنَسأَلكَ: هل أنتَ هوَ الآتي، أو نَنتَظرُ آخَرَ؟”
20 Männen sökte upp Jesus och sade: “Johannes döparen har skickat oss till dig för att fråga om du är den som skall komma eller om vi skall vänta på någon annan.”
21 فشَفى يَسوعُ في تِلكَ السّاعةِ كثيرًا مِنَ المُصابـينَ بالأمراضِ والعاهاتِ والّذينَ فيهِم أرواحٌ شِرِّيرةٌ، وأعادَ البصَرَ إلى كثيرينَ مِنَ العُميانِ،
21 Jesus hade just botat en mängd människor från sjukdomar, plågor och onda andar och gett flera blinda synen tillbaka,
22 ثُمَّ قالَ للرَّسولَينِ: “إِرجِعا وأخبِرا يوحنَّا بِما رأيتُما وسَمِعتُما: العُميانُ يُبصِرونَ، والعُرجُ يَمشونَ، والبُرصُ يُطهَّرونَ، والصُّمُّ يَسمَعونَ، والموتى يقومونَ، والمساكينُ يَتلقَّونَ البِشارةَ.
22 och han svarade: “Gå och berätta för Johannes vad ni har sett och hört: blinda ser, lama går, spetälska blir rena, döva hör, döda står upp och fattiga får ett glädjebud.
23 وهَنيئًا لِمَنْ لا يَفقِدُ إيمانَهُ بـي”
23 Salig är den som inte kommer på fall för min skull.”
24 ولمَّا اَنصرَفَ رَسولا يوحنَّا، تَحدَّثَ يَسوعُ لِلجُموعِ عَنْ يوحنَّا، فقالَ: “ماذا خَرَجتُم إلى البرِّيَّةِ تَنظُرونَ؟ أَقَصَبَةً تَهُزُّها الرّيحُ؟
24 När sändebuden från Johannes hade gått började Jesus tala till folket om honom: “Vad gick ni ut i öknen för att se? Ett strå som vajar för vinden?
25 بل ماذا خَرَجتُم لتَرَوا؟ أَرَجُلاً يَلبَسُ الثّـيابَ النّـاعِمَةَ؟ ولكِنَّ الّذينَ يَلبَسونَ الثّـيابَ الفاخِرَةَ وأهلَ التَّرفِ هُم في قُصورِ المُلوكِ!
25 Nej. Vad gick ni då ut för att se? En man i fina kläder? Men de som går i dyrbara kläder och lever i lyx, dem hittar ni i palatsen.
26 قولوا لي: ماذا خَرجتُم تَنظُرونَ؟ أَنبـيًّا؟ أقولُ لكُم: نعم، بل أفضلُ مِنْ نَبـيٍّ.
26 Vad gick ni då ut för att se? En profet? Ja, och jag säger er: en som är mer än profet.
27 فهوَ الّذي يقولُ فيهِ الكِتابُ: ها أنا أُرسِلُ رَسولي قُدَّامَكَ ليُهيِّـئَ الطَّريقَ أمامَكَ.
27 Det är om honom det står skrivet: Se, jag sänder min budbärare före dig, han skall bereda vägen för dig.
28 أقولُ لكُم: ما وَلَدتِ النِّساءُ أعظمَ مِنْ يوحنَّا، ولكِنْ أصغَرُ الّذينَ في مَلكوتِ اللهِ أعظَمُ مِنهُ.
28 Jag säger er: ingen av kvinna född är större än Johannes, men den minste i Guds rike är större än han.
29 فجَميعُ الذينَ سَمِعوا يوحنَّا حتّى جُباةُ الضَّرائِبِ أنفُسُهُم، أقَرُّوا بِصِدْق اللهِ، فقَبِلوا مَعموديَّةَ يوحنَّا.
29 Allt folket som lyssnade, också tullindrivarna, gav Gud rätt – de lät döpa sig med Johannes dop.
30 وأمَّا الفَرِّيسيّونَ وعُلماءُ الشَّريعَةِ، فرَفَضوا ما أرادَهُ اللهُ لهُم، فما تَعَمَّدوا على يَدِهِ”.
30 Men fariseerna och de laglärda brydde sig inte om Guds vilja med dem – de lät inte döpa sig av honom.
31 وقالَ الرَّبُّ يَسوعُ: “بِمَنْ أُشبِّهُ أبناءَ هذا الجيلِ؟ وماذا يُشبِهونَ؟
31 Vad skall jag då jämföra detta släktes människor med? Vad liknar de?
32 يُشبِهونَ أولادًا قاعِدينَ في السَّاحَةِ، يَصيحُ بَعضُهُم لِبَعضٍ: زَمَّرْنا لكُم فما رَقَصْتُم، ونَدَبنا لكُم فما بَكيتُم.
32 De liknar barn som sitter på torget och ropar till varandra: ’Vi spelade för er, men ni ville inte dansa. Vi sjöng sorgesånger, men ni ville inte gråta.’
33 جاءَ يوحنَّا المَعمَدانُ لا يأكُلُ الخُبزَ ولا يَشرَبُ الخَمرَ، فقُلتُم: فيهِ شَيطانٌ!
33 Johannes döparen har kommit, och han äter inte bröd och dricker inte vin, och då säger ni: ’Han är besatt.’
34 وجاءَ اَبنُ الإنسانِ يأكُلُ ويَشرَبُ، فقُلتُم: هذا رَجُلٌ أكولٌ وسِكِّيرٌ، وصَديقٌ لِجُباةِ الضَّرائِبِ والخاطِئينَ.
34 Människosonen har kommit, och han både äter och dricker, och då säger ni: ’Se vilken frossare och drinkare, en vän till tullindrivare och syndare.’
35 لكِنَّ الحِـكـمَـةَ يُـبـرِّرُها جميعُ أبنائِها”.
35 Men alla Vishetens barn har gett Visheten rätt.”
يسوع يغفر لامرأة خاطئة
Kvinnan som smorde Jesu fötter
36 ودعاهُ أحدُ الفَرِّيسيِّينَ إلى الطَّعامِ عِندَهُ، فدخَلَ بَيتَ الفَرِّيسيِّ وجلَسَ إلى المائِدَةِ.
36 En av fariseerna bjöd hem honom på en måltid, och han gick dit och tog plats vid bordet.
37 وكانَ في المدينةِ اَمرَأةٌ خاطِئَةٌ، فعَلِمَت أنَّ يَسوعَ يأكُلُ في بَيتِ الفَرِّيسيِّ، فجاءَت ومعَها قارورَةُ طِيبٍ،
37 Nu fanns det en kvinna i staden som var en synderska. När hon fick veta att han låg till bords i fariséns hus kom hon dit med en flaska balsam
38 ووقَفَت مِنْ خَلفٍ عِندَ قدَمَيْهِ وهيَ تَبكي، وأخذَت تَبُلُّ قَدَمَيهِ بِدُموعِها، وتَمسَحُهُما بشَعرِها، وتُقَبِّلُهُما، وتَدهَنُهُما بالطّـيبِ.
38 och ställde sig bakom honom vid hans fötter och grät. Hon vätte hans fötter med sina tårar och torkade dem med sitt hår, och hon kysste hans fötter och smorde dem med sin balsam.
39 فلمَّا رأى الفَرِّيسيُّ صاحِبُ الدَّعوةِ ما جَرى، قالَ في نَفْسِهِ: “لو كانَ هذا الرَّجُلُ نَبـيًّا، لَعَرَفَ مَنْ هيَ هذِهِ المَرأةُ الّتي تَلمُسُهُ وما حالُها. فهيَ خاطِئَةٌ! “
39 Farisén som hade bjudit honom såg det och sade för sig själv: “Om den mannen vore profet skulle han veta vad det är för sorts kvinna som rör vid honom, en synderska.”
40 فقالَ لَه يَسوعُ: “يا سِمعانُ، عِندي ما أقولُهُ لكَ”. فقالَ سِمعانُ: “قُلْ، يا مُعَلِّمُ”.
40 Då sade Jesus till honom: “Simon, jag har något att säga dig.” – “Säg det, mästare”, sade han.
41 فقالَ يَسوعُ: “كانَ لمُداينٍ دَينٌ على رَجُلينِ: خمسُ مئةِ دينارٍ على أحَدِهِما. وخَمسونَ على الآخَرِ.
41 “Två män stod i skuld hos en penningutlånare. Den ene var skyldig femhundra denarer, den andre femtio.
42 وعجِزَ الرَّجُلانِ عَنْ إيفائِهِ دَينَهُ، فأعفاهُما مِنهُ. فأيُّهُما يكونُ أكثرَ حُبَّا لَه؟”
42 När de inte kunde betala efterskänkte han skulden för dem båda. Vilken av dem kommer att älska honom mest?”
43 فأجابَهُ سِمعانُ: “أظُنُّ الّذي أعفاهُ مِنَ الأكثر”. فقالَ لَه يَسوعُ: “أصَبْتَ”.
43 Simon svarade: “Den som fick mest efterskänkt, skulle jag tro.” – “Du har rätt”, sade Jesus,
44 واَلتَفَتَ إلى المَرأةِ وقالَ لسِمعانَ: “أترى هذِهِ المَرأةَ؟ أنا دَخَلتُ بَيتَكَ، فما سكَبْتَ على قَدمَيَّ ماءً، وأمَّا هيَ فغَسَلتهُما بِدُموعِها ومسَحَتْهُما بشَعرِها.
44 och vänd mot kvinnan sade han till Simon: “Du ser den här kvinnan. Jag kom in i ditt hus, och du gav mig inte vatten till mina fötter, men hon har vätt mina fötter med sina tårar och torkat dem med sitt hår.
45 أنتَ ما قَبَّلتَني قُبلَةً، وأمَّا هيَ فما تَوقَّفَت مُنذُ دُخولي عَنْ تَقبـيلِ قدَمَيَّ.
45 Du gav mig ingen välkomstkyss, men hon har kysst mina fötter hela tiden sedan jag kom hit.
46 أنتَ ما دهَنتَ رأسي بِزَيتٍ، وأمَّا هيَ فبالطِّيبِ دهَنتْ قَدَمَيَّ.
46 Du smorde inte mitt huvud med olja, men hon har smort mina fötter med balsam.
47 لذلِكَ أقولُ لكَ: غُفِرَت لها خَطاياها الكَثيرةُ، لأنَّها أحبَّت كثيرًا. وأمَّا الّذي يُغفَرُ لَه القَليلُ، فهوَ يُحِبُّ قليلاً”.
47 Därför säger jag dig: hon har fått förlåtelse för sina många synder, ty hon har visat stor kärlek. Den som får litet förlåtet visar liten kärlek.”
48 ثُمَّ قالَ لِلمرأةِ: “مَغفورَةٌ لكِ خطاياكِ! “
48 Och han sade till henne: “Dina synder är förlåtna.”
49 فأخذَ الّذينَ على المائِدَةِ مَعَهُ يتَساءَلونَ: “مَنْ هذا حتّى يَغفِرَ الخطايا؟
49 De andra vid bordet sade då för sig själva: “Vem är han som till och med förlåter synder?”
50 فقالَ يَسوعُ لِلمرأةِ: “إيمانُكِ خَلَّصَكِ، فاَذهَبـي بِسَلامٍِ! “.
50 Men Jesus sade till kvinnan: “Din tro har hjälpt dig. Gå i frid.”
إنجيل لوقا 7

اشترك معنا على يوتيوب

أدخل عنوان بريدك الالكتروني:

Do NOT follow this link or you will be banned from the site!