الكتاب المقدس عربي سويدي

إنجيل لوقا 8 / Lukas 8

لوقا 8: 1-56
Lukas 8:1-56
يسوع ومرافقوه
Kvinnorna som följde med Jesus

1 وسارَ يَسوعُ بَعدَ ذلِكَ في المُدنِ والقُرى، يَعِظُ ويُبَشِّرُ بِمَلكوتِ اللهِ. وكانَ يُرافِقُهُ التَّلاميذُ الاثنا عشَرَ
1 Därefter vandrade han från stad till stad och från by till by och förkunnade budskapet om Guds rike. Med honom följde de tolv
2 وبَعضُ النِّساءِ اللَّواتي شفاهُنَّ مِنَ الأرواحِ الشِّرِّيرةِ والأمراضِ، وهُنَّ مَريَمُ المَعروفةُ بالمَجدَليَّةِ، وكانَ خرَجَ مِنها سَبعةُ شَياطينَ،
2 och några kvinnor som hade blivit botade från onda andar och från sjukdomar: Maria, hon från Magdala, som sju demoner hade farit ut ur, 
3 وحنّـةُ اَمرأةُ خوزي وكيلِ هِيرودُسَ، وسُوسنَّةُ، وغيرُهُنَّ كثيراتٌ مِمَّنْ كُنَّ يساعِدْنَهم بأموالِهِنَّ.
3 Johanna, hustru till Herodes förvaltare Kusas, Susanna och många andra, som alla hjälpte dem med sina tillgångar.
مثل الزارع
Liknelsen om sådden
4 وقَصدَهُ النّـاسُ مِنْ كُلِّ مدينةٍ، فلمَّا تَجمَّعَ مِنهُم جُمهورٌ كبـيرٌ، خاطبَهُم بِمَثَلٍ، قالَ:
4 När mycket folk samlades och man drog ut till honom från de olika städerna sade han i en liknelse:
5 “خرَجَ الزّارعُ لِـيزْرَعَ. وبَينَما هوَ يَزرَعُ، وقَعَ بَعضُ الحَبِّ على جانِبِ الطَّريقِ فَداسَتْهُ الأقدامُ وأكَلَتْهُ طُيورُ السَّماءِ.
5 “En man gick ut för att så sitt utsäde. När han sådde föll en del på vägkanten, och folk trampade på det och himlens fåglar åt upp det.
6 ووقَعَ بَعضُهُ على الصَّخرِ، فلمَّا نَبَتَ يَبِسَ لأنَّ لا رُطوبةَ لَه.
6 En del föll på berghällen, och när det hade kommit upp, vissnade det bort eftersom det inte fick någon väta. 
7 ووقَعَ بَعضُهُ بَينَ الشَّوكِ، فطَلَعَ الشَّوكُ مَعَهُ وخنَقَهُ.
7 En del föll bland tistlarna, och tistlarna växte upp samtidigt och förkvävde det.
8 ومِنهُ ما وقَعَ على أرضٍ طَيِّبَةٍ، فنَبَتَ وأثمَرَ مِئةَ ضِعفٍ”. وصرَخَ يَسوعُ: “مَنْ كانَ لَه أُذُنانِ تَسمَعانِ، فليَسمَعْ! “
8 Men en del föll i den goda jorden, och det växte och gav hundrafaldig skörd.” Sedan ropade han: “Hör, du som har öron att höra med.”
مغزى الأمثال
Liknelsernas syfte
9 وسألَهُ تلاميذُهُ عَنْ مَغزى هذا المثَلِ،
9 Hans lärjungar frågade honom vad denna liknelse betydde,
10 فأجابَ: “أنتُم أُعطِيتُمْ مَعرِفَةَ أسرارِ مَلكوتِ اللهِ. وأمَّا غَيرُكُم، فَنُكلِّمُهُم علَيها بالأمثالِ: حتّى إذا نَظروا لا يُبصِرونَ، وإذا سَمِعوا لا يَفْهَمونَ.
10 och han svarade: “Ni har fått gåvan att lära känna Guds rikes hemligheter, men de andra får dem som liknelser, för att de inte skall se, fast de ser, och inte förstå, fast de hör.
تفسير مثل الزارع
Tolkning av liknelsen om sådden
11 “وهذا هوَ مَغزى المثَلِ: الزَّرعُ هوَ كلامُ اللهِ:
11 Vad liknelsen betyder är detta: Utsädet är Guds ord.
12 ما وقَعَ مِنهُ على جانِبِ الطَّريقِ هُمُ الذينَ يَسمَعونَ كلامَ اللهِ، فيَجيءُ إبليسُ ويَنتَزِعُ الكلامَ مِنْ قُلوبِهِم لِئلاَّ يُؤمِنوا فيَخلُصوا.
12 De vid vägkanten är de som hör ordet, men sedan kommer djävulen och tar bort det ur deras hjärtan, för att de inte skall tro och bli räddade.
13 وما وقَعَ مِنهُ على الصَّخرِ هُمُ الّذينَ يَسمَعونَ كلامَ اللهِ ويَقبَلونَهُ فَرِحينَ، ولكِنْ لا جُذورَ لهُم، فيُؤمِنونَ إلى حينٍ، وعِندَ التَّجرِبَةِ يَرتَدُّونَ.
13 De på berghällen är de som tar emot ordet med glädje när de hör det men som inte har något rotfäste. De tror en kort tid, men i prövningens stund avfaller de.
14 وما وقَعَ مِنهُ بَينَ الشَّوكِ هُمُ الّذينَ يَسمَعونَ كلامَ اللهِ، ولكِنَّ اَنصِرافَهُم إلى هُمومِ الدُّنيا وخيراتِها ومَلذّاتِها يَخنُقُهُ فيهِم، فلا يَنضجُ لهُم ثَمَرٌ.
14 Det som föll bland tistlarna, det är de som hör ordet men som längre fram kvävs av livets bekymmer, rikedomar och nöjen och aldrig ger mogen skörd.
15 وأمَّا الّذي وقَعَ في الأرضِ الطَّيِّبَةِ، فهُمُ الذينَ يَسمَعونَ كلامَ اللهِ ويَحفظُونَهُ بِقَلبٍ طَيِّبٍ صالحٍ، فيَـثمرونَ بِثَباتِهِم.
15 Men det som kom i den goda jorden, det är de som hör ordet och tar vara på det i ett gott och rent hjärta och genom uthållighet bär frukt.
مثل السراج
Liknelsen om lampan
16″ما مِنْ أحَدٍ يُوقِدُ سِراجًا ويُغطِّيهِ بِوِعاءٍ أو يضَعُهُ تَحتَ سَريرٍ، بل يَضعُهُ في مكانٍ مُرتَفِـعِ ليَستَنيرَ بِه الدّاخلونَ.
16 Ingen tänder en lampa och döljer den med ett kärl eller ställer den under en bänk, utan man sätter den på en hållare, så att de som kommer in ser ljuset. 
17 فما مِنْ خَفِـيٍّ إلا سيَظهَرُ ولا مِنْ مكتومٍ إلاّ سَينكَشِفُ ويَعرِفُهُ النّـاس.
17 Det finns ingenting dolt som inte skall bli synligt och ingenting undangömt som inte skall bli känt och komma till synes.
18 فاَنتَبِهوا كيفَ تَسمَعونَ كلامَ اللهِ، لأنَّ مَنْ لَه شيءٌ يُزادُ، ومَنْ لا شَيءَ لَه يُؤخذُ مِنهُ حتّى الّذي يَظُنُّهُ لهُ”.
18 Var därför noga med hur ni lyssnar, ty den som har, han skall få, men den som inte har, från honom skall tas också det han tror att han har.”
أم يسوع وإخوته
Jesu familj
19وجاءَ إلى يَسوعَ أُمُّهُ وإخوتُهُ، فتَعذَّرَ علَيهِمِ الوصولُ لِكَثرةِ الزِّحامِ.
19 Hans mor och hans bröder kom dit, men de kunde inte ta sig fram till honom i trängseln.
20 فقالَ لَه بَعضُ النـّاسِ: “أُمُّكَ وإخوَتُكَ واقِفونَ في خارِجِ البَيتِ يُريدونَ أنْ يَرَوكَ”.
20 Man sade till honom: “Din mor och dina bröder står där ute och vill träffa dig.”
21 فأجابَهُم: “أُمِّي وإخوَتي هُمُ الّذينَ يَسمَعونَ كلامَ اللهِ ويَعمَلونَ بِه”.
21 Men han svarade: “Min mor och mina bröder, det är alla dessa som hör Guds ord och handlar efter det.”
يسوع يهدئ العاصفة
Stormen tystas
22 وفي أحَدِ الأيّامِ رَكِبَ قارِبًا ومعَهُ تلاميذُهُ، فقالَ لهُم: “تَعالَوا نَعبُرُ إلى شاطئِ البُحَيرةِ المُقابِلِ”. فأخَذوا يَعبُرونَ.
22 En dag steg han i en båt tillsammans med sina lärjungar och sade till dem: “Låt oss fara över till andra sidan sjön.” De lade ut,
23 ونامَ يَسوعُ وهُم سائِرونَ. فهَبَّت على البُحَيرةِ عاصِفَةٌ، فكادَ الماءُ يَملأُ القارِبَ، وأصبَحوا في خَطَرٍ.
23 och under färden somnade han. Men en stormby svepte ner över sjön, så att de tog in vatten och var i fara.
24 فدَنا التَّلاميذُ مِنْ يَسوعَ وأيقَظوهُ وقالوا لَه: “يا مُعَلِّمُ، يا مُعَلِّمُ! نَحنُ نَهلِكُ! ” فَقامَ واَنتَهَرَ الرّياحَ والأمواجَ، فهَدَأتْ وسادَ السُّكونُ.
24 Då gick de fram och väckte honom: “Mästare, mästare, vi går under!” Han vaknade och hutade åt vinden och vågorna, och de lade sig och det blev lugnt.
25 فقالَ لهُم يَسوعُ: “أينَ إيمانُكُم؟” فخافوا وتعَجَّبوا، وقالَ بَعضُهُم لبَعضٍ: “مَنْ هذا؟ حتّى الرّياحُ والأمواجُ  يأمُرُها فتُطيعُهُ”.
25 Och han frågade lärjungarna: “Var är er tro?” Häpna och förskräckta sade de till varandra: “Vem är han som till och med befaller vindarna och vattnet och får dem att lyda?”
 طرد الشياطين وغرق الخنازير
Den besatte och svinhjorden
26 ووَصَلوا إلى ناحِيَةِ الجَراسيِّينَ، مُقابِلَ شاطِـئِ الجَليل.
26 De lade till i närheten av Gergesa, som ligger mitt emot Galileen.
27 ولمَّا نَزَلَ يَسوعُ إلى البَرِّ اَستَقبَلَهُ رَجُلٌ مِنَ المدينةِ فيهِ شَياطينُ، وكانَ لا يَلبَسُ ثِـيابًا مِنْ زمنٍ طويلٍ، ولا يسكُنُ في بَيتٍ، بل بَينَ القُبورِ.
27 När han steg i land kom en man från staden emot honom. Han var besatt av demoner och hade inte på länge haft kläder på sig, och han bodde inte i något hus utan bland gravarna.
28 فلمَّا رأى يَسوعَ، صرَخَ واَرتَمى على قَدَمَيهِ وصاحَ بأعلى صوتِهِ: “ما لي ولكَ، يا يَسوعُ اَبنَ اللهِ العَليِّ! أطلُبُ إلَيكَ أنْ لا تُعذِّبَني”.
28 Då han fick se Jesus började han skrika, föll ner inför honom och ropade högt: “Vad har du med mig att göra, Jesus, du den högste Gudens son? Jag ber dig, plåga mig inte!”
29 قالَ هذا لأنَّ يَسوعَ أمَرَ الرُّوحَ النَّجِسَ أنْ يَخرُجَ مِنَ الرَّجُلِ. وكثيرًا ما اَستولى الرُّوحُ النَّجِسُ علَيهِ، فكانَ النـّاسُ يُحاوِلونَ ضَبطَه فيَربِطونَهُ بالسَّلاسلِ والقُيودِ. ولكنَّهُ كانَ يَقطَعُ كُلَّ رِباطٍ ويَسوقُهُ الشَّيطانُ إلى البراري.
29 Jesus hade nämligen befallt den orena anden att fara ut ur mannen. I långa tider hade den haft honom i sitt grepp: man hade bundit honom med kedjor och bojor och hållit honom i förvar, men han hade slitit sig lös och drivits ut i öde trakter av demonen.
30 فسألَه يَسوعُ: “ما اَسمُكَ؟” أجابَ: “جَيشٌ”، لأنَّ كثيرًا مِنَ الشَّياطينِ كانوا دَخَلوا فيهِ.
30 Jesus frågade honom: “Vad är ditt namn?” Han svarade: “Legion”, för många demoner hade farit in i honom.
31 فتَوسَّلوا إلى يَسوعَ أنْ لا يَطرُدَهُم إلى الهاويَةِ.
31 Och de bad Jesus att han inte skulle befalla dem att fara ner i avgrunden.
32 وكانَ هُناكَ قَطيعٌ كبـيرٌ مِنَ الخنازيرِ يَرعى عِندَ الجبَلِ، فطَلَبوا إلَيهِ أنْ يأذَنَ لهُم بالدُّخولِ في الخنازيرِ، فأذِنَ لهُم.
32 Nu gick där en stor svinhjord och betade på berget, och demonerna bad honom att få fara in i svinen, och det tillät han.
33 فخرَجَ الشَّياطينُ مِن الرَّجُلِ ودَخَلوا في الخنازيرِ، فاَندَفعَ القَطيعُ مِنَ المُنحَدَرِ إلى البُحيَرةِ وغَرِقَ فيها.
33 Då for demonerna ut ur mannen och in i svinen, och hjorden rusade utför branten och ner i sjön och drunknade.
34 فلمَّا رأى الرُّعاةُ ما جَرى، هَرَبوا ونَشَروا الخبَرَ في المدينةِ والقُرى.
34 När herdarna såg vad som hände sprang de därifrån och berättade alltsammans i staden och ute på landet,
35 فخرَجَ النّـاسُ ليرَوا ما جَرى. وجاؤُوا إلى يَسوعَ، فوَجَدوا الرَّجُلَ الّذي خرَجَ مِنهُ الشَّياطينُ جالِسًا عِندَ قدمَي يَسوعَ، لابِسًا، سَليمَ العقلِ، فاَستولى علَيهِمِ الخَوفُ
35 och folk gick ut för att se vad som hade hänt. De kom till Jesus och såg mannen som demonerna hade farit ut ur sitta vid hans fötter, klädd och vid sina sinnen, och de blev förskräckta.
36 وأخبَرَهُمُ الشُّهودُ كيفَ شَفاهُ يَسوعُ،
36 Ögonvittnena talade om för dem hur den besatte hade blivit hjälpt.
37 فطلَبَ إليهِ أهلُ ناحِيَةِ الجَراسيِّينَ كُلُّهُم أنْ يَبتَعدَ عنهُم، لأنَّهُم كانوا في خَوفٍ شَديدٍ. فرَكِبَ القارِبَ ورجَعَ مِنْ هُناكَ.
37 Alla i Gergesa och trakten där omkring bad Jesus att lämna dem, så skräckslagna var de. Han steg då i en båt och vände tillbaka,
38 أمَّا الرَّجُلُ الّذي خرَجَ مِنهُ الشَّياطينُ، فاَلْتَمَسَ مِنْ يَسوعَ أنْ يأخذَهُ معَهُ. ولكِنَّ يَسوعَ صرَفَهُ،قالَ:
38 och mannen som demonerna hade farit ut ur bad att få följa med honom, men Jesus skickade i väg honom med orden:
39 “إِرجِـعْ إلى بَيتِكَ وأخبِرْ بِما عَمِلَ اللهُ لكَ “. فراحَ الرَّجُلُ يُنادي في المدينةِ كُلِّها بِما عمِلَ يَسوعُ لهُ.
39 “Gå hem igen och berätta vad Gud har gjort med dig.” Då gick mannen därifrån och lät hela staden höra vad Jesus hade gjort med honom.
ابنة يايرس والمرأة التي لمست ثوب يسوع
Synagogföreståndarens dotter. Kvinnan med blödningar
40 ولمَّا رجَعَ يَسوعُ رحَّبَت بِه الجُموعُ لأنَّهُم كانوا كُلُّهُم يَنتَظِرونَهُ.
40 När Jesus kom tillbaka var folket där och tog emot honom, för alla väntade på honom. 
41 وجاءَ إليهِ رَجُلٌ اَسمُهُ يايرُسُ، وهوَ رَئيسُ المَجمَعِ، فاَرتَمى على قَدَمَي يَسوعَ وتَوَسَّلَ إليهِ أنْ يدخُلَ بَيتَهُ،
41 Då kom det fram en man som hette Jairos och som var föreståndare för synagogan. Han kastade sig för Jesu fötter och bad honom komma med hem,
42 لأنَّ لَه اَبنَةً واحِدةً في نحوِ الثَّانيةَ عَشْرَةَ مِنْ عُمرِها، أشرَفَت على الموتِ. وبَينَما هوَ ذاهِبٌ، زَحَمَتْهُ الجُموعُ.
42 för han hade en dotter på tolv år, hans enda barn, och hon låg för döden.När Jesus var på väg dit pressade sig hela mängden på honom.
43 وكانَت هُناكَ اَمرأةٌ مُصابةٌ بِنَزْفِ الدَّمِ مِنْ اَثنتَي عشْرَةَ سنَةً. أنفقَت كُلَّ ما تَملِكُهُ على الأطبّاءِ وما قَدِرَ أحَدٌ أنْ يَشفِـيَها.
43 Där fanns en kvinna som hade lidit av blödningar i tolv år. Hon hade gjort av med allt hon ägde på läkare men inte lyckats bli botad av någon.
44 فدَنَت مِنْ خَلْفِ يَسوعَ ولَمَسَت طَرَفَ ثوبِهِ، فوقَفَ نَزْفُ دَمِها في الحالِ.
44 Nu kom hon bakifrån och rörde vid tofsen på hans mantel, och genast upphörde blödningen.
45 فقالَ يَسوعُ: “مَنْ لَمَسَني؟” فأنكروا كُلُّهُم، وقالَ بُطرُسُ: “يا مُعَلِّمُ، النّـاسُ كُلُّهُم يَزحَمونَكَ ويُضايقونَكَ وتَقولُ مَنْ لَمَسَني؟”
45 Då sade Jesus: “Vem var det som rörde vid mig?” När ingen ville svara sade Petrus: “Mästare, alla knuffas ju och tränger sig på dig.”
46 فقالَ يَسوعُ: “لَمَسني أحَدُهُم، لأنِّي شَعَرتُ بِقُوَّةٍ خَرَجت مِنِّي”.
46 Men Jesus sade: “Någon rörde vid mig. Jag kände att kraft gick ut från mig.”
47 فلمّا رَأتِ المَرأةُ أنَّ أمرَها ما خَفِـيَ على يَسوعَ، جاءَت راجِفَةً واَرتَمَت على قَدَمَيهِ وأخبَرَتْهُ أمامَ النـّاسِ كُلِّهِم لماذا لَمَستْهُ وكيفَ شُفِـيَت في الحالِ.
47 När kvinnan förstod att hon var upptäckt kom hon darrande fram och föll ner för honom och berättade inför allt folket varför hon hade rört vid honom och att hon genast hade blivit botad.
48 فقالَ لها: “يا اَبنتي، إيمانُكِ خلَّصَكِ، فاَذهَبـي بِسلامٍ”.
48 Då sade han till henne: “Min dotter, din tro har hjälpt dig. Gå i frid.”
49 وبَينَما هوَ يتكَلَّمُ، جاءَ رَسولٌ مِنْ عِندِ رَئيسِ المَجمعِ فقالَ: “ماتَتِ اَبنتُكَ فلا تُزعِـجِ المُعَلِّمَ”.
49 Medan han ännu talade kom det bud till synagogföreståndaren från hans hem: “Din dotter är död. Besvära inte Mästaren längre.”
50 فسَمِعَ يَسوعُ، فقالَ ليايِرُسَ: “لا تَخَفْ! يكفي أنْ تُؤمِنَ، فَتُشفى اَبنَتُكَ”.
50 Jesus hörde det och sade till honom: “Var inte rädd, tro bara, så skall hon bli hjälpt.”
51 ولمَّا وصَلَ إلى البَيتِ، منَعَ الجُموعَ أنْ يَدخُلوا، ما عدا بُطرُسَ ويوحنَّا ويَعقوبَ ووالدَ الصَّبِـيَّةِ وأُمَّها.
51 När han kom fram till huset lät han ingen följa med in utom Petrus och Johannes och Jakob och flickans far och mor.
52 وكانَ النّـاسُ كُلُّهُم يَبكُونَ ويَندُبونَ الصَّبِـيَّة. فقالَ لهُم: “لا تَبكُوا، ما ماتَتِ الصَّبِـيَّةُ، لكِنَّها نائِمةٌ”.
52 Alla grät och höll dödsklagan över henne. Men Jesus sade: “Gråt inte! Hon är inte död, hon sover.”
53 فضَحِكوا علَيهِ، لأنَّهُم كانوا يَعرِفونَ أنَّها ماتَت.
53 Då skrattade de åt honom, de visste ju att hon hade dött.
54 ولكِنَّهُ أخذَ بِـيَدِ الصَّبِـيَّةِ وصاحَ بِها. “يا صبـيَّةُ، قُومي! “
54 Men han tog hennes hand och sade högt: “Flicka, stig upp!”
55 فرَجَعَت رُوحُها وقامَت في الحالِ، فأمَرَ أنْ تُعطَى طَعامًا.
55 Då återvände hennes ande, och hon reste sig genast upp, och han sade till dem att ge henne något att äta.
56 فتَعجَّبَ والداها، فأوصاهُما أنْ لا يُخبِرا أحدًا بِما جَرى.
56 Hennes föräldrar häpnade, men han förbjöd dem att tala om för någon vad som hade hänt.
إنجيل لوقا 8
إنجيل لوقا 8 / Lukas 8
4 (80%) 1 vote[s]
الوسوم
اظهر المزيد

مقالات ذات صلة

زر الذهاب إلى الأعلى
إغلاق