إنجيل مرقس 9

إنجيل مرقس 9  الفصل / الإصحاح التاسع

إنجيل مرقس 9: 1 – 50
Markus 9:1 – 50
1 وقالَ لهُم: “الحقَّ أقولُ لكُم: في
الحاضِرينَ هُنا مَنْ لا يَذوقونَ الموتَ، حتّى يُشاهِدوا مَجِـيءَ مَلكوتِ اللهِ في مَجدٍ عَظيمٍ”.
1 Och han sade: “Sannerligen,
några av dem som står här skall inte möta döden förrän de har sett Guds rike komma med makt.”
التجلي ومجيء إيليا
Jesus på härlighetens berg

2 وبَعدَ سِتَّةِ أيّامٍ أخذَ يَسوعُ بُطرُسَ ويَعقوبَ ويوحنَّا، واَنفَرَدَ بِهِم على جَبَلٍ مُرْتَفِـعٍ، وتجلَّى بمشهَدٍ مِنهُم.
2 Sex dagar senare tog Jesus med sig Petrus, Jakob och Johannes och gick med dem upp på ett högt berg, där de var ensamma. Där förvandlades han inför dem: 
3  فَصارَتْ ثيابُهُ تلمَعُ بِبَياضٍ ناصِعٍ لا يَقدِرُ على مثلِهِ أيُّ قَصّارٍ في الأرضِ.
3 hans kläder blev skinande vita, så vita som ingen blekning i världen kan göra några kläder. 
4  وظهَرَ لهُم إيليَّا وموسى، وكانا يُكلِّمانِ يَسوعَ.
4 Och de såg både Mose och Elia som stod och talade med Jesus. 
5  فقالَ بُطرُسُ ليَسوعَ: “يا مُعَلِّمُ، ما أجملَ أنْ نكونَ هُنا. فَلنَنصُبْ ثلاثَ مظالَ: واحدةً لكَ، وواحدةً لموسى، وواحدةً لإيليَّا”.
5 Då sade Petrus till Jesus: “Rabbi, det är bra att vi är med. Låt oss göra tre hyddor, en för dig, en för Mose och en för   Elia.” 
6  وكانَ لا يَعرفُ ما يقولُ مِنْ شِدّةِ الخَوفِ الّذي اَستولى علَيهِ هوَ ورفاقه.
6 Han visste inte vad han skulle säga, de var alldeles skräckslagna.
7 وجاءَت سَحابةٌ ظَلَّلتْهُم، وقالَ صَوتٌ مِنَ السَّحابَةِ:   “هذا هوَ اَبني الحبـيبُ فلَهُ اَسمَعوا! “
7 Då kom ett moln och sänkte sig över dem, och en röst hördes ur molnet: “Detta är min älskade son. Lyssna till honom.” 
8  وتلَفَّتُوا فَجأةً حولَهُم، فما رأَوا مَعَهُم إلاَّ يَسوعَ وحدَهُ.
8 Och plötsligt, när de såg sig om, kunde de inte se någon annan där än Jesus.
9 وبَينَما هُمْ نازِلونَ مِنَ الجبَلِ، أوصاهُم يَسوعُ أنْ لا يُخبِروا أحدًا بِما رأَوا، إلا متى قامَ اَبنُ الإنسانِ مِنْ بَينِ الأمواتِ.
9 När de gick ner från berget för­bjöd han dem att berätta för någon vad de hade sett, innan Människo­sonen hade uppstått från de döda. 
10 فحَفِظوا وصيَّتهُ، ولكنَّهُم أخَذوا يتساءَلونَ: “ما مَعنى: قامَ مِنْ بَينِ الأمواتِ؟”
10 De fäste sig vid orden och und­rade sinsemellan vad som menades med att uppstå från de döda.
11 ثُمَّ سألوهُ: “لماذا يَقولُ مُعَلِّمو الشَّريعةِ: يَجبُ أنْ يَجيءَ إيليَّا أولاً؟”
11 Och de frågade honom: “Varför säger de skriftlärda att Elia först måste komma?” 
12 فأجابَهُم: “نَعَم، يَجيءُ إيليَّا أولاً ويُصلِـحُ كُلَّ شيءٍ. فكيفَ يَقولُ الكِتابُ إنَّ اَبنَ الإنسانِ سَيتألَّمُ كثيرًا ويَنبُذُهُ النـّاسُ؟
12 Han svarade: “Visst kommer Elia först och återställer allt. Men var­för står det då skrivet att Männi­skosonen skall lida mycket och bli föraktad? 
13 لكنِّي أقولُ لكُم: إيليَّا جاءَ، وفَعَلوا بِه على هَواهُم،   كما جاءَ عَنهُ في الكُتبِ”.
13 Jag säger er: Elia har redan kommit, men med honom gjorde de som de ville, som det står skri­vet om honom.”
يسوع يشفي صبـيًّا فيه روح نجس
En pojke med en stum ande botas
14 ولمَّا رَجَعوا إلى التَّلاميذِ، رأَوا جَمْعًا كبـيرًا حولَهُم وبَعضَ مُعَلِّمي الشَّريعةِ يُجادِلونَهُم.
14 När de kom tillbaka till lärjung­arna fann de mycket folk omkring dem och skriftlärda som diskute­rade med dem. 
15 فلمَّا شاهَدَهُ الجَمعُ تَحَيَّروا كُلُّهُم وأسرَعوا إليهِ يُحَيُّونَهُ.
15 Men när folket fick se honom greps de av bävan och skyndade fram för att hälsa honom. 
16 فسألَهُم: “في أيِّ شيءٍ تُجادِلونَهُم؟”
16 Han frågade: “Vad är det ni dis­kuterar?”
17 فأجابَهُ رَجُلٌ مِنَ الجَمعِ: “يا مُعَلِّمُ، جِئْتُ إلَيكَ باَبْني، لأنَّ فيهِ رُوحًا نَجِسًا يَجعَلُهُ أبكَمَ،
17 “Mästare”, svarade en i mäng­den, “jag har kommit till dig med min son som har en stum ande. 
18 وأينما أمسَكَ بِه يَصرَعُهُ، فيُـزبِدُ الصَّبـيُّ ويَصرِفُ بأَسنانِهِ ويَتَشَنَّجُ. وطَلبتُ مِنْ تلاميذِكَ أنْ يَطرُدوهُ، فما قَدِروا”.
18 Var den än faller över honom kastar den omkull honom, och han tuggar fradga och skär tänder och blir stel. Jag bad dina lärjungar driva ut den, och de kunde inte.” 
19 فأجابَهُم: “أيُّها الجيلُ غَيرُ المُؤمِن، إلى متى أبقَى مَعكُم، وإلى متى أحتَمِلُكُم؟ قَدِّموا الصَّبـيَّ إليَّ! “
19 Han sade: “Detta släkte som inte vill tro! Hur länge måste jag vara hos er? Hur länge måste jag stå ut med er? För hit honom!” 
20 فقدَّموهُ إلَيهِ. فلمَّا رآهُ الرُّوحُ النَّجِسُ، صرَعَ الصَّبـيَّ فوقَعَ على الأرضِ يَتلَوّى ويُزبِدُ.
20 De kom fram med pojken, och när han fick se Jesus började anden genast slita i honom så att han föll omkull och vältrade sig på marken med fradga kring munnen. 
21 فسألَ يَسوعُ والدَ الصَّبـيِّ: “متى بدأَ يُصيبُهُ هذا؟” قالَ: “مِنْ أيّامِ طُفولَتِهِ.
21 Jesus frågade hans far: “Hur länge har det varit så här med ho­nom?” Fadern svarade: “Sedan han var liten, 
22 وكثيرًا ما رماهُ الرُّوحُ النَّجسُ في النـّارِ أو في الماءِ ليَقْتُلَهُ. فإذا كُنتَ قادِرًا على شيءٍ فأشفِقْ علَينا وساعِدْنا”.
22 och ofta har anden kastat honom både i eld och i vatten för att ta li­vet av honom. Men förbarma dig över oss och hjälp oss, om du kan.”
23 فقالَ لَه يَسوعُ: “إذا كُنتَ قادرًا أنْ تُؤمِنَ، فكُلُّ شيءٍ مُمكِنِ لِلمُؤمِنٌ”.
23 Jesus sade: “Om jag kan? Allt är möjligt för den som tror.” 
24 فصاحَ الوالِدُ في الحالِ: “عِندي إيمانٌِ! ساعِدْني حتّى يَزيدَ”.
24 Då ropade pojkens far: “Jag tror. Hjälp min otro!” 
25 ورأى يَسوعُ أنَّ النّـاسَ يتَجَمَّعونَ، فاَنتَهرَ الرُّوحَ النَّجِسَ وقالَ لَه: “أيُّها الرُّوحُ الأصَمُّ الأخرَسُ! أنا آمُرُكَ، أُخرُجْ مِنَ الصَّبـيِّ ولا ترجِـعْ إلَيهِ! “
25 När Jesus såg att folk strömmade till sade han strängt till den orena anden: “Du stumma och döva ande, jag befaller dig: far ut ur ho­nom och kom aldrig mer tillbaka.” 
26 فصَرَخَ وصرَعَهُ صَرعةً قَوِيَّةً وخرَجَ مِنهُ. فصارَ الصَّبـيُّ كالمَيتِ، حتّى قالَ كثيرٌ مِنَ النـّاسِ إنَّهُ ماتَ.
26 Den gav till ett skrik och ryckte och slet i pojken och for så ut ur honom. Och pojken låg där så liv­lös att alla sade att han var död. 
27 فأخَذَهُ يَسوعُ بِـيدِهِ وأنهضَهُ فقامَ.
27 Men Jesus tog hans hand och reste honom upp, och han steg upp. 
28 ولمَّا دخَلَ البَيتَ، سألَهُ تلاميذُهُ على اَنفرادٍ: “لماذا عَجِزْنا نَحنُ أنْ نَطرُدَ الرُّوحَ النَّجِسَ؟”
28 När Jesus hade kommit hem och lärjungarna var ensamma med ho­nom frågade de: “Varför kunde inte vi driva ut den?” 
29 فأجابَهُم: “هذا الجِنسُ لا يُطرَدُ إلاَّ بالصَّلاةِ”.
29 Han svarade: “Den sorten kan bara drivas ut med bön.”
يسوع ينبـئ مرة ثانية بموته وقيامته
 förutsägelsen om Männi­skosonens lidande
30  وخَرجوا مِنْ هُناكَ ومَرّوا بالجَليلِ. وكانَ يَسوعُ لا يُريدُ أنْ يَعلَمَ بِه أحَدٌ،

30 Sedan gick de därifrån och vand­rade genom Galileen. Han ville inte att det skulle bli känt

31  لأنَّهُ كانَ يُعَلِّمُ تلاميذَهُ، فيقولُ لهُم: “سيُسَلَّمُ اَبنُ الإنسانِ إلى أيدي النـّاسِ، فيَقتُلونَهُ وبَعدَ قَتْلِهِ بثلاثةِ أيّامٍ يَقومُ”.
31 eftersom han höll på att under­visa sina lärjungar. Han sade: “Människosonen skall överlämnas i människors händer, och de kom­mer att döda honom, och tre dagar efter sin död skall han uppstå.” 
32  فما فَهِموا هذا الكلامَ، وتَهيَّبُوا أنْ يَسألوهُ عَنهُ.
32 Men de förstod inte vad han me­nade och vågade inte fråga.
من هو الأعظم؟
Vem är störst?
33  ثُمَّ وصَلوا إلى كفرَناحومَ. فلمَّا دَخَلوا البَيتَ سألَهُم:”في أيِّ شيءٍ كُنتُم تَتَجادَلونَ في الطَّريقِ؟”
33 De kom till Kafarnaum. Och när han var hemma igen frågade han dem: “Vad var det ni talade om på vägen?” 
34  فَسَكَتوا، لأنَّهُم كانوا في الطَّريقِ يَتجادَلونَ في مَنْ هوَ الأعظَمُ بَينَهُم.
34 De teg, för på vägen hade de tvistat om vem av dem som var den störste.
35  فجلَسَ ودَعا التَّلاميذَ الاثنَي عشَرَ وقالَ لهُم: “مَنْ أرادَ أنْ يكونَ أوَّلَ النّـاسِ، فليَكُن آخِرَهُم جميعًا وخادِمًا لَهُم”.
35 Han satte sig ner, kallade på de tolv och sade: “Om någon vill vara den främste måste han bli den ringaste av alla och allas tjänare.” 
36  وأخَذَ طِفلاً، فأقامَهُ وسْطَهُم وضَمَّهُ إلى صَدرِهِ وقالَ لَهُم:
36 Så tog han ett barn och ställde det framför dem, lade armen om det och sade:
37 “مَنْ قَبِلَ واحدًا مِنْ هؤُلاءِ الأطفالِ باَسمي يكونُ قَبِلَني، ومَنْ قَبِلَني لا يكونُ قَبِلَني أنا، بَلِ الّذي أرسَلَني”.
37 “Den som tar emot ett sådant barn i mitt namn, han tar emot mig. Och den som tar emot mig, han tar inte emot mig utan den som har sänt mig.”
من لا يكون علينا فهو معنا
Underverk i Jesu namn
38 فقالَ لَه يوحنَّا: “يا مُعَلِّمُ، رأينا رَجُلاً يَطرُدُ الشَّياطينَ باَسمِكَ فَمنَعناهُ، لأنَّهُ لا يَنتمي إلينا”.
38 Johannes sade till honom: “Mäs­tare, vi såg en som drev ut demo­ner i ditt namn, och vi försökte hindra honom, eftersom han inte hörde till oss.” 
39 فقالَ يَسوعُ: “لا تَمنعوهُ! فما مِنْ أحدٍ يَصنَعُ مُعجزَةً باَسمي يتكَلَّمُ عليَّ بَعدَها بِالسُّوءِ.
39 Men Jesus sade: “Hindra honom inte. Ingen som gör underverk i mitt namn kan genast efteråt tala illa om mig. 
40  مَنْ لا يكونُ علَينا فهوَ معنا.
40 Den som inte är mot oss, han är för oss. 
41  ومَنْ سقاكُم كأسَ ماءٍ باَسمي لأنَّكُم للمَسيحِ، فأجرُهُ، الحقَّ أقولُ لكُم، لن يَضيعَ”.
41 Den som ger er en bägare vatten att dricka därför att ni tillhör Kristus sannerligen, han skall inte gå miste om sin lön.
42  وقالَ يَسوعُ: “مَنْ أوقَعَ أحدَ هَؤُلاء الصِّغارِ المُؤمِنينَ بـي في الخَطيئَةِ، فخَيرٌ لَه أنْ يُعلَّقَ في عُنُقِهِ حجَرُ طَحْنٍ كبـير ويُرمى في البحرِ.
42 Den som förleder en av dessa små som tror, för honom vore det bättre att ha kastats till havets bot­ten med en kvarnsten om halsen. 
تحذير لمسببـي الخطايا
Förförelser
43 فإذا أوقَعَتكَ يَدُكَ في الخَطيئَة فاَقْطَعْها، لأنَّهُ خَيرٌ لكَ أنْ تدخُلَ الحياةَ ولكَ يدٌ واحدَةٌ مِنْ أنْ تكونَ لكَ يَدانِ وتَذهَبَ إلى جَهَنَّمَ، إلى نارٍ لا تَنْطَفِـئُ
43 Om din hand förleder dig, så hugg av den. Det är bättre för dig att gå in i livet stympad än att ha bägge händerna i behåll och hamna i helvetet, i den eld som aldrig slocknar.
44 [حَيثُ الدّودُ لا يموتُ والنـّارُ لا تَنْطَفِـئُ].
 
45 وإذا أوقَعَتكَ رِجْلُكَ في الخَطيئةِ فاَقطَعْها، لأنَّهُ خَيرٌ لكَ أنْ تَدخُلَ الحياةَ ولكَ رِجْلٌ واحدةٌ مِنْ أنْ تكونَ لكَ رِجلانِ وتُرمى في جَهَنَّمَ،
45 Om din fot förleder dig, så hugg av den. Det är bättre för dig att gå in i livet ofärdig än att ha bägge fötterna i behåll och kastas i hel­vetet. 
46 [حيثُ الدّودُ لا يَموتُ والنّـارُ لا تَنطفِـئُ].
 
47 وإذا أوقَعَتكَ عَينُكَ في الخَطيئَةِ فاَقلَعْها، لأنَّهُ خيرٌ لكَ أنْ تدخُلَ مَلكوتَ اللهِ ولكَ عَينِ واحِدةٌ مِنْ أنْ تكونَ لكَ عَينانِ وتُرمى في جَهَنَّمَ.
47 Om ditt öga förleder dig, så riv ut det. Det är bättre för dig att gå in i Guds rike enögd än att ha bägge ögonen i behåll och kastas i hel­vetet, 
48 حَيثُ الدّودُ لا يَموتُ والنّـارُ لا تَنطفِـئُ.
48 där maskarna inte dör och elden inte släcks.
49 فكُلُّ واحدٍ يُملَّحُ بِنارٍ.
49 Ty alla skall saltas med eld. 
50 المِلحُ صالِـحٌ ولكِن إذا فَقدَ مُلوحَتَهُ، فبِماذا تُملِّحونَهُ؟ فليكُنْ فيكُم مِلحٌ. وسالِموا بَعضكُم بَعضًا”.
50 Salt är bra att ha. Men om saltet förlorar sin sälta, hur skall ni få det salt igen? Bevara er sälta och håll fred med varandra.”

إنجيل مرقس 9
www.LightBook.org ]

اشترك معنا على يوتيوب

أدخل عنوان بريدك الالكتروني:

Do NOT follow this link or you will be banned from the site!