الكتاب المقدس عربي سويدي

إنجيل يوحنا 11 / Johannes 11

يوحنا 11: 1 – 57
Johannes 11: 1 – 57
إحياء لعازار
Lasaros uppväcks

1 ومَرِضَ رَجُلٌ اَسمُهُ لِعازَرُ مِنْ بَيت عَنيا، مِنْ قَريةِ مَريَمَ وأختِها مَرتا.

1 En man som hette Lasaros låg sjuk. Han var från Betania, byn där Maria och hennes syster Marta bodde.

2 ومَريَمُ هذِهِ هيَ الّتي سكَبَتِ الطِّيبَ على قَدَمَيِ الرَّبِّ يَسوعَ ومَسَحَتْهُما بِشَعْرِها. وكانَ لِعازَرُ المريضُ أخاها.
2 (Det var Maria som smorde Herren med välluktande balsam och torkade hans fötter med sitt hår, och Lasaros som låg sjuk var hennes bror.)
3 فأرسَلَتِ الأُختانِ إلى يَسوعَ تَقولانِ: “يا سيِّدُ، الّذي تُحبُّهُ مَريضٌ”.
3 Systrarna skickade bud till Jesus och lät säga: “Herre, din vän är sjuk.”
4 فلمَّا سمِعَ يَسوعُ قالَ: “ما هذا المرَضُ لِلموتِ، بل لِمَجدِ اللهِ. فَبِهِ سيتَمَجَّدُ اَبنُ اللهِ” .
4 När Jesus hörde det sade han: “Den sjukdomen leder inte till döden utan skall visa Guds härlighet, så att Guds son blir förhärligad genom den.”
5 وكانَ يَسوعُ يُحبُّ مَرتا وأُختَها ولِعازَرَ،
5 Jesus var mycket fäst vid Marta och hennes syster och Lasaros.
6 لكنَّهُ بَقِـيَ في مكانِهِ يومَينِ، بَعدَما عرَفَ أنَّ لِعازَرَ مَريضٌ.
6 När han nu hörde att Lasaros var sjuk stannade han först kvar två dagar där han befann sig,
7 ثُمَّ قالَ لِلتَّلاميذِ: “تعالَوا نَرجـعُ إلى اليَهوديَّةِ”.
7 men sedan sade han till lärjungarna: “Låt oss gå tillbaka till Judeen.”
8 فأجابَهُ التَّلاميذُ: “يا مُعَلِّمُ، أتَرجِـعُ إلى هُناكَ، ومِنْ وَقتٍ قَريبٍ أرادَ اليَهودُ أنْ يَرجُموكَ؟”
8 Lärjungarna sade till honom: “Rabbi, nyss försökte judarna stena dig, och nu går du tillbaka dit!”
9 فقالَ يَسوعُ: “أما النَّهارُ اَثنَتا عَشْرَةَ ساعَةً؟ فمَنْ سارَ في النَّهارِ لا يَعثُرُ، لأنَّهُ يرى نُورَ هذا العالَمِ.
9 Jesus svarade: “Har dagen inte tolv timmar? Den som vandrar om dagen snavar inte, eftersom han ser denna världens ljus.
10 ومَنْ سارَ في اللَّيلِ يَعثُرُ، لأنَّ لا نُورَ فيهِ”.
10 Men den som vandrar om natten, han snavar, eftersom ljuset inte finns i honom.”
11 ثُمَّ قالَ لهُم: “حَبـيبُنا لِعازرُ نائِمٌ، وأنا ذاهِبٌ لأوقِظَهُ”.
11 Efter att ha sagt detta fortsatte han: “Vår vän Lasaros sover, men jag går dit för att väcka honom.”
12 فقالَ لَه التَّلاميذُ: “إذا كانَ نائمًا يا سيِّدُ، فسَيُشفَى”.
12 Då sade lärjungarna: “Herre, sover han, så blir han frisk.”
13 وكانَ يَسوعُ يَعني نَومةَ الموتِ، فَظنُّوا أنَّهُ يَعني راحَةَ النَّومِ.
13 Jesus hade talat om hans död, men de trodde att han menade vanlig sömn.
14 فقالَ لهُم يَسوعُ بكُلِّ صَراحةٍ: “لعازرُ ماتَ.
14 Då sade Jesus rent ut till dem: “Lasaros är död.
15 ويَسُرُّني، لأجلِكُم حتّى تُؤمِنوا، أنِّي ما كُنتُ هُناكَ. قُوموا نذهَبُ إلَيهِ! “
15 Och för er skull, för att ni skall tro, är jag glad att jag inte var där. Men låt oss nu gå till honom.”
16 فقالَ تُوما المُلقَّبُ بالتوأَمِ لإخوانِهِ التَّلاميذِ: “تعالَوا نَذهَبُ نَحنُ أيضًا ونَموتُ معَهُ! “
16 Tomas, som kallades Tvillingen, sade till de andra lärjungarna: “Låt oss gå med för att dö med honom.”
17 فلمَّا وصَلَ يَسوعُ وجَدَ أنَّ لِعازَرَ في القَبرِ مِنْ أربعةِ أيّامٍ.
17 När Jesus kom dit fann han att Lasaros redan hade legat fyra dagar i graven.
18 وبَيتُ عنيا تَبعُدُ عَنْ أُورُشليمَ نحوَ ميلَينِ.
18 Betania låg inte långt från Jerusalem, ungefär en halvtimmes väg,
19 وكانَ كثيرٌ مِنَ اليَهودِ جاؤُوا إلى مرتا ومَريَمَ يُعزُّونَهُما عَنْ أخيهِما.
19 och många judar hade kommit ut till Marta och Maria för att trösta dem i sorgen över brodern.
20 فلمَّا سَمِعَت مرتا بِمَجيءِ يَسوعَ خرَجَت لاَستقبالِهِ، وبَقِـيَت مَريَمُ في البَيتِ.
20 När Marta hörde att Jesus var på väg gick hon och mötte honom. Men Maria satt kvar hemma.
21 فقالَت مرتا ليَسوعَ: “لَو كُنتَ هُنا، يا سيِّدُ، ما ماتَ أخي!
21 Marta sade till Jesus: “Herre, om du hade varit här hade min bror inte dött.
22 ولكنِّي ما زِلتُ أعرِفُ أنَّ اللهَ يُعطيكَ كُلَّ ما تَطلُبُ مِنهُ”.
22 Men jag vet ändå att Gud skall ge dig vad du än ber honom om.”
23 فقالَ لها يَسوعُ: “سيقومُ أخوكِ”.
23 Jesus sade: “Din bror kommer att uppstå.”
24 فأجابَت: “أعرفُ أنَّهُ سيقومُ في القِـيامةِ، في اليوم الآخِرِ”.
24 Marta svarade: “Jag vet att han skall uppstå vid uppståndelsen på den sista dagen.”
25 فقالَ لها يَسوعُ: “أنا هوَ القيامةُ والحياةُ. مَنْ آمنَ بـي يَحيا وإنْ ماتَ.
25 Då sade Jesus till henne: “Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör,
26 وكُلُّ مَن يحيا مُؤمنًا بـي لا يَموتُ أبدًا. أتُؤمِنينَ بهذا؟”
26 och den som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö. Tror du detta?”
27 أجابَت: “نعم، يا سيِّدُ. أنا أُؤمِنُ كُلَّ الإيمانِ بأنَّكَ أنتَ المَسيحُ اَبنُ اللهِ الآتي إلى العالَمِ”.
27 Hon svarade: “Ja, herre, jag tror att du är Messias, Guds son, han som skulle komma hit till världen.”
28 ورجَعَتْ مَرتا، بَعدَما قالَت هذا الكلامَ، إلى أُختِها مَريَمَ تَدعوها، فقالَت لها هَمْسًا: “المُعَلِّمُ هُنا، وهوَ يَطلُبُكِ”.
28 Sedan gick hon hem och kallade på sin syster Maria och viskade: “Mästaren är här och kallar på dig.”
29 فقامَت مَريَمُ حينَ سَمِعَت هذا الخَبرَ وأسرَعَت إلى يَسوعَ.
29 När Maria hörde det steg hon strax upp och gick för att möta honom.
30 وما كانَ يَسوعُ وصَلَ إلى القَريةِ، بل كانَ حَيثُ اَستَقبَلَتْهُ مَرتا.
30 Men Jesus hade ännu inte kommit in i byn utan var kvar där Marta hade träffat honom.
31 فلمَّا رأى اليَهودُ الّذينَ كانوا في البَيتِ معَ مَريَمَ يُعزُّونَها أنَّها قامَت وخرَجَت مُسرِعَةً، لَحِقُوا بها وهُم يَحسَبونَ أنَّها ذاهِبَةٌ إلى القَبرِ لِتَبكيَ.
31 Judarna som var hemma hos Maria för att trösta henne såg att hon hastigt reste sig och gick ut, och de följde efter i tron att hon gick till graven för att gråta där.
32 ووصَلَت مَريَمُ إلى المكانِ الّذي فيهِ يَسوعُ، فما أنْ رأتْهُ حتّى وقَعَت على قَدَمَيهِ وقالَت لَه: “لَو كُنتَ هُنا، يا سيِّدُ، ما ماتَ أخي! “
32 När Maria nu kom dit där Jesus var och fick se honom kastade hon sig för hans fötter och sade: “Herre, om du hade varit här hade min bror inte dött.”
33 فلمَّا رآها يَسوعُ تَبكي ويَبكي مَعَها اليَهودُ الّذينَ رافَقوها، تَوَجَّعَت نَفسُهُ واَضطرَبَ،
33 När Jesus såg hur hon grät och hur judarna som hade följt med henne också grät blev han upprörd och skakad i sitt innersta,
34 وقالَ: “أينَ دَفَنتُموهُ؟” قالوا: “تعالَ، يا سيِّدُ، واَنظُرْ”.
34 och han frågade: “Var har ni lagt honom?” De sade: “Herre, kom och se.”
35 وبكى يَسوعُ،
35 Jesus föll i gråt.
36 فقالَ اليَهودُ: “أُنظُروا، كَم كانَ يُحبُّه! “
36 Då sade judarna: “Se, hur mycket han höll av honom.”
37 لكِنَّ بَعضَهُم قالوا: “هذا الّذي فتَحَ عَينَي الأعمَى، أما كانَ يَقدِرُ أنْ يَرُدَّ الموتَ عَنْ لِعازَرَ؟”
37 Men några av dem sade: “Kunde inte han som öppnade ögonen på den blinde ha gjort så att Lasaros inte behövt dö?”
38 وتَوجَّعَت نَفسُ يَسوعَ ثانيَةً وجاءَ إلى القَبرِ. وكانَ القَبرُ مَغارةً وعلى مَدخَلِها حجَرٌ،
38 Jesus blev åter upprörd och gick till graven. Det var en klipphåla med en sten för öppningen.
39 فقالَ يَسوعُ: “أزيحوا الحجَرَ! ” فأجابَت مرتا، أختُ الميتِ: “أنتَنَ يا سيِّدُ، فلَهُ في القَبرِ أربَعَةُ أيّامٍ”.
39 Jesus sade: “Ta bort stenen.” Den dödes syster Marta sade då: “Herre, han luktar redan, det har ju gått fyra dagar.”
40 فقالَ لها يسوعُ: “أما قُلتُ لكِ إنْ آمَنتِ تُشاهِدينَ مجدَ اللهِ؟”
40 Jesus sade till henne: “Har jag inte sagt dig att om du tror, skall du få se Guds härlighet?”
41 فأزاحوا الحجَرَ، ورفَعَ يَسوعُ عينَيهِ وقالَ:”أشكُرُكَ يا أبـي، لأنَّكَ اَستَجَبتَ لي.
41 De tog bort stenen, och Jesus lyfte blicken mot himlen och sade: “Fader, jag tackar dig för att du har hört mig.
42 وأنا أعرِفُ أنَّكَ تَستَجيبُ لي في كُلِّ حينٍ. ولكنِّي أقولُ هذا مِنْ أجلِ هَؤُلاءِ النـّاسِ حَولي، حتّى يُؤمِنوا أنَّكَ أنتَ أرسَلتَني”.
42 Själv visste jag att du alltid hör mig, men jag säger detta med tanke på alla dem som står här, för att de skall tro på att du har sänt mig.”
43 وصاحَ بأعلى صَوتِهِ:”لعِازرُ، أخرُجْ! “
43 Sedan ropade han med hög röst: “Lasaros, kom ut.”
44 فخرَجَ الميتُ مشدُودَ اليدَينِ والرِّجلَينِ بالأكفانِ، مَعصوبَ الوَجهِ بِمنديلٍ. فقالَ لهُم يَسوعُ: “حُلُّوهُ ودَعوهُ يذهَبُ”.
44 Och den döde kom ut med armar och ben inlindade i bindlar och med ansiktet täckt av en duk. Jesus sade åt dem: “Gör honom fri och låt honom gå.”
محاولة قتل يسوع
Rådet planerar att döda Jesus
45 فلمَّا شاهَدَ اليَهودُ الّذينَ جاؤُوا إلى مَريَمَ ما عَمِلَ يَسوعُ، آمنَ بِه كثيرٌ مِنهُم.
45 Många av judarna, de som hade gått ut till Maria och sett vad Jesus gjorde, kom till tro på honom. 
46 لكِنَّ جماعةً مِنهُم ذهَبوا إلى الفَرِّيسيّـينَ وأخبَروهُم بِما عَمِلَ.
46 Men några av dem gick till fariseerna och berättade vad Jesus hade gjort.
47 فعَقَدَ رُؤساءُ الكَهنَةِ والفَرِّيسيُّونَ مَجلِسًا وقالوا: “ماذا نَعمَلُ؟ وهذا الرَّجُلُ يَصنَعُ آياتٍ كثيرةً.
47 Översteprästerna och fariseerna kallade då samman rådet och sade: “Vad skall vi göra? Den här mannen gör många tecken.
48 فإذا تَركناهُ على هذِهِ الحالِ آمَنَ بِه جميعُ النّـاسِ، فيَجيءُ الرومانيُّونَ ويُخرِّبونَ هَيكَلَنا وأُمَّتَنا”.
48 Om vi låter honom fortsätta börjar alla tro på honom, och då kommer romarna och utplånar både vår heliga plats och vårt folk.”
49 فقالَ واحدٌ مِنهُم، وهوَ قَيافا الّذي كانَ رَئيسَ الكَهنَةِ في تِلكَ السَّنةِ: “أنتُم لا تَعرِفونَ شيئًا،
49 En av dem, Kajafas, som var överstepräst det året, sade till dem: “Ni förstår ingenting.
50 ولا تَفهَمونَ أنَّ مَوتَ رَجُلٍ واحدٍ فِدَى الشَّعبِ خَيرٌ لكُم مِنْ أنْ تَهلِكَ الأمَّةُ كُلُّها؟”
50 Ni fattar inte att det är bättre för er att en enda människa dör för folket än att hela folket går under.”
51 وما قالَ قيافا هذا الكلامَ مِنْ عِندِه، بل قالَهُ لأنَّهُ رَئيسُ الكَهنَةِ في تِلكَ السَّنةِ، فتَنَــبَّأَ أنَّ يَسوعَ سيَموتُ فِدَى الأُمَّةِ.
51 Detta sade han inte av sig själv, utan som överstepräst det året talade han profetiskt: Jesus skulle dö för folket,
52 ولكِنْ لا فِدَى الأُمَّةِ فقط، بل يَموتُ لِـيجمَعَ شَمْلَ أبناءِ اللهِ.
52 och inte bara för folket utan också för att Guds skingrade barn skulle samlas och bli till ett.
53 فعَزَموا مِنْ ذلِكَ اليومِ على قَتْلِ يَسوعَ.
53 Från den dagen var de fast beslutna att döda honom.
54 فما عادَ يَظهَرُ بَينَ اليَهودِ، بل ذهَبَ مِنْ هُناكَ إلى ناحيةٍ قَريبَةٍ مِنَ الصَّحراءِ، إلى مدينةٍ اَسمُها أفرايمُ، فأقامَ فيها معَ تلاميذِهِ.
54 Jesus vandrade därför inte längre öppet omkring bland judarna utan drog sig undan till Efraim, en stad i området nära öknen, och där höll han till med sina lärjungar.
55 واَقتَرَبَ الفِصحُ عِندَ اليَهودِ، فصَعِدَ كثيرٌ مِنْ أهالي القُرى إلى أُورُشليمَ لِـيقوموا بِفَريضَةِ الاطّـهارِ قَبلَ الفِصحِ.
55 Judarnas påskfest närmade sig, och många gick från landsbygden upp till Jerusalem före påsken för att rena sig.
56 وكانوا يَبحَثونَ عَنْ يَسوعَ ويسألُ بَعضُهُم بَعضًا في الهَيكَلِ: “ما رأيُكُم؟ أيَجيءُ إلى العيدِ أم لا يَجيءُ؟”
56 De sökte efter Jesus och sade till varandra där de stod i templet: “Vad tror ni, kommer han verkligen inte till högtiden?”
57 وكانَ رُؤساءُ الكَهنَةِ والفَرِّيسيُّونَ أمَروا بِأنْ على كُلِّ مَنْ يَعرِفُ أينَ هوَ أنْ يُخبِرَ عَنهُ ليَعتَقِلوهُ.
57 Men översteprästerna och fariseerna hade gett befallning om att den som kände till var Jesus fanns skulle anmäla det, så att de kunde gripa honom.

إنجيل يوحنا 11 / Johannes 11