الكتاب المقدس عربي سويدي

إنجيل يوحنا 4 / Johannes 4

يوحنا 4: 1-54
Johannes 4: 1-54
يسوع والمرأة السامرية
Jesus och den samaris

1 وعرَفَ الرَّبُّ يَسوعُ أنَّ الفَرِّيسيّـينَ سَمِعوا أنَّهُ تَلمَذَ وعَمَّدَ أكثَرَ مِمَّا تَلمَذَ يوحنَّا وعَمَّدَ،
1 När Jesus förstod att fariseerna hade fått höra att han vann fler lärjungar än Johannes och döpte fler
2 معَ أنَّ يَسوعَ نَفسَهُ ما كانَ يُعَمِّدُ بل تلاميذُهُ،
2 det var dock inte Jesus själv som döpte, utan hans lärjungar
3 فتَرَكَ اليهودِيَّةَ ورجَعَ إلى الجَليلِ.
3 lämnade han Judeen och begav sig på nytt till Galileen.
4 وكانَ لا بُدَّ لَه مِنَ المُرورِ بالسّامِرَةِ،
4 Han måste ta vägen genom Samarien
5 فوصَلَ إلى مدينةٍ سامرِيَّةٍ اَسمُها سُوخارُ، بالقُربِ مِنَ الأرضِ الّتي وهَبَها يَعقوبُ لاَبنِهِ يوسُفَ،
5 och kom där till en stad som hette Sykar, inte långt från den mark som Jakob gav sin son Josef.
6 وفيها بِئرُ يَعقوبَ. وكانَ يَسوعُ تَعِبَ مِنَ السَّفَرِ، فقَعَدَ على حافَّةِ البئرِ. وكانَ الوَقتُ نحوَ الظُّهرِ.
6 Där fanns Jakobs källa. Jesus, som var trött efter vandringen, satte sig ner vid källan. Det var mitt på dagen.
7 فجاءَتِ اَمرأةٌ سامريَّةٌ تَستَقي مِنْ ماءِ البِئرِ، فقالَ لها يَسوعُ:”أعطيني لأشرَبَ”.
7 En samarisk kvinna kom för att hämta vatten. Jesus sade till henne: “Ge mig något att dricka.”
8 وكانَ تلاميذُهُ في المدينةِ يَشتَرُونَ طَعامًا.
8 Lärjungarna hade nämligen gått bort till staden för att köpa mat.
9 فأجابَتِ المرأةُ: “أنتَ يَهوديٌّ وأنا سامرِيَّةٌ، فكيفَ تَطلُبُ مِنِّي أنْ أسقِـيَكَ؟” قالَت هذا لأنَّ اليَهودَ لا يُخالِطونَ السّامِريِّـينَ.
9 Samariskan sade: “Hur kan du, som är jude, be mig om vatten? Jag är ju en samarisk kvinna.” (Judarna vill inte ha något med samarierna att göra.)
10 فقالَ لها يَسوعُ: “لو كُنتِ تَعرِفينَ عَطِيَّةَ اللهِ، ومَنْ هوَ الّذي يَقولُ لكِ أعطيني لأشرَبَ، لَطَلَبتِ أنتِ مِنهُ فأعطاكِ ماءَ الحياةِ”.
10 Jesus svarade henne: “Om du visste vad Gud har att ge och vem det är som säger till dig: Ge mig något att dricka, då skulle du ha bett honom, och han skulle ha gett dig levande vatten.”
11 قالَت لَه المَرأةُ: “لا دَلوَ معَكَ، يا سيِّدي، والبِئرُ عَميقَةٌ، فمِنْ أينَ لكَ ماءُ الحياةِ؟
11 Kvinnan sade: “Herre, du har inget att hämta upp det med och brunnen är djup. Varifrån tar du då det levande vattnet?
12 أبونا يَعقوبُ أعطانا هذِهِ البِئرَ، وشَرِبَ مِنها هوَ وأولادُهُ ومواشيهِ، فهَلْ أنتَ أعظَمُ مِنْ يَعقوبَ؟”
12 Skulle du vara större än vår fader Jakob som gav oss brunnen och själv drack ur den, liksom hans söner och hans boskap?”
13 فأجابَها يَسوعُ: “كُلُّ مَنْ يَشرَبُ مِنْ هذا الماءِ يَعطَشُ ثانيةً،
13 Jesus svarade: “Den som dricker av det här vattnet blir törstig igen.
14 أمَّا مَنْ يَشرَبُ مِنَ الماءِ الّذي أُعطيهِ أنا، فلَنْ يَعطَشَ أبدًا. فالماءُ الّذي أُعطيهِ يَصيرُ فيهِ نَبعًا يَفيضُ بِالحياةِ الأبديَّةِ”.
14 Men den som dricker av det vatten jag ger honom blir aldrig mer törstig. Det vatten jag ger blir en källa i honom, med ett flöde som ger evigt liv.”
15 قالَت لَه المرأةُ: “أَعطِني مِنْ هذا الماءِ يا سيِّدي، فلا أعطَشَ ولا أعودَ إلى هُنا لأستقِـيَ”.
15 Kvinnan sade till honom: “Herre, ge mig det vattnet, så att jag aldrig blir törstig och behöver gå hit efter vatten.”
16 قالَ لَها: “إِذهَبـي واَدْعِي زوجَكِ، واَرجِعِـي إلى هُنا”.
16 Jesus sade: “Gå och hämta din man.”
17 فأجابَتِ المَرأةُ: “لا زَوجَ لي”. فقالَ لها يَسوعُ: “أصَبْتِ في قولِكِ: لا زَوجَ لي،
17 Kvinnan svarade: “Jag har ingen man.” Jesus sade: “Du har rätt när du säger att du inte har någon man.
18 لأنَّهُ كانَ لكَ خَمسةُ أزواجٍ، والّذي لكِ الآنَ ما هوَ زَوجُكِ. وفي هذا صَدَقْتِ”.
18 Fem män har du haft, och den du nu har är inte din man. Där talade du sanning.”
19 قالَتِ المَرأةُ: “أرى أنَّكَ نَبِـيٌّ، يا سيِّدي!
19 Kvinnan sade: “Herre, jag ser att du är en profet.
20 آباؤُنا عَبَدوا اللهَ في هذا الجبَلِ، وأنتُمُ اليَهودُ تَقولونَ إنَّ أُورُشليمَ هيَ المكانُ الّذي يَجِبُ أنْ نَعبُدَ اللهَ فيهِ”.
20 Våra fäder har tillbett Gud på det här berget, men ni säger att platsen där man skall tillbe honom finns i Jerusalem.”
21 قالَ لها يَسوعُ: “صدِّقيني يا اَمرَأةُ، يَحينُ وقتٌ يَعبُدُ النّـاسُ فيهِ الآبَ، لا في هذا الجبَلِ ولا في أُورُشليمَ.
21 Jesus svarade: “Tro mig, kvinna, den tid kommer då det varken är på det här berget eller i Jerusalem som ni skall tillbe Fadern.
22 وأنتُم السّامِريّـينَ تَعبُدونَ مَنْ تَجهَلونَهُ، ونَحنُ اليَهودَ نَعبُدُ مَنْ نَعرِفُ، لأنَّ الخلاصَ يَجيءُ مِنَ اليَهودِ.
22 Ni tillber det som ni inte känner till. Vi tillber det vi känner till, eftersom frälsningen kommer från judarna.
23 ولكِنْ ستَجيءُ ساعَةٌ، بل جاءَتِ الآنَ، يَعبُدُ فيها العابِدونَ الصادِقونَ الآبَ بالرُّوحِ والحَقِّ. هَؤلاءِ هُمُ العابِدونَ الّذينَ يُريدُهُمُ الآبُ.
23 Men den tid kommer, ja, den är redan här, då alla sanna gudstillbedjare skall tillbe Fadern i ande och sanning. Ty så vill Fadern att man skall tillbe honom.
24 اللهُ رُوحٌ، وبالرُّوحِ والحَقِّ يَجِبُ على العابِدينَ أنْ يَعبُدوهُ”.
24 Gud är ande, och de som tillber honom måste tillbe i ande och sanning.”
25 قالَت لَه المَرأةُ: “أعرِفُ أنَّ المَسيَّا، (أي المسيحَ) سيَجيءُ. ومتى جاءَ أخبَرَنا بِكُلِّ شيءٍ”.
25 Kvinnan sade: “Jag vet att Messias kommer” (alltså den Smorde) “och när han kommer skall han låta oss veta allt.”
26 قالَ لها يَسوعُ: “أنا هوَ، أنا الّذي يُكلِّمُكِ”.
26 Jesus sade till henne: “Det är jag, den som talar till dig.”
27 وعِندَ ذلِكَ رجَعَ تلاميذُهُ. فتَعَجَّبوا حينَ وجَدوهُ يُحادِثُ اَمرأةً. ولكِنْ لا أحدَ مِنهُم قالَ: “ماذا تُريدُ مِنها؟” أو “لماذا تُحادِثُها؟”
27 I detsamma kom lärjungarna. De blev förvånade över att han talade med en kvinna, men ingen frågade vad han ville henne eller varför han talade med henne.
28 وتَركَتِ المَرأةُ جَرَّتَها ورَجَعَت إلى المدينةِ. فقالَت للنّـاسِ هُناكَ:
28 Kvinnan lät sin vattenkruka stå och gick bort till staden och sade till folket där:
29 “تَعالَوا اَنظُروا رَجُلاً ذكَرَ لي كُلَّ ما عَمِلتُ. فهَلْ يكونُ هوَ المَسيحُ؟”
29 “Kom så får ni se en man som har sagt mig allt som jag har gjort. Kan han vara Messias?”
30 فخرَجوا مِنَ المدينةِ وجاؤُوا إلى يَسوعَ.
30 De gick ut ur staden för att söka upp honom.
31 وكانَ التَّلاميذُ في أثناءِ ذلِكَ يَقولونَ ليَسوعَ: “كُلْ، يا مُعَلِّمُ”.
31 Under tiden sade lärjungarna till honom: “Rabbi, kom och ät.”
32 فقالَ لهُم: “لي طعامٌ آكُلُه لا تَعرِفونَهُ أنتُم”.
32 Han svarade: “Jag har mat att äta som ni inte känner till.”
33 فأخَذَ التَّلاميذُ يَتساءَلونَ: “هَل جاءَهُ أحدٌ بِما يُؤكَلُ؟”
33 Lärjungarna sade då till varandra: “Kan någon ha kommit med mat till honom?”
34 وقالَ لهُم يَسوعُ: “طعامي أنْ أعمَلَ بِمَشيئَةِ الّذي أرْسَلني وأُتمِّمَ عَمَلهُ.
34Jesus sade: “Min mat är att göra hans vilja som har sänt mig och att fullborda hans verk.
35 أمَا تَقولونَ: بَعدَ أربعةِ أشهُرٍ يَجيءُ الحَصادُ؟ وأنا أقولُ لكُم: تَطَلَّعوا واَنظُروا إلى الحُقولِ كيفَ اَبـيضَّت ونَضجَت لِلحَصادِ.
35 Ni säger: fyra månader till, så är det dags att skörda. Men jag säger er: lyft blicken och se hur fälten redan har vitnat till skörd.
36 وها هوَ الحاصِدُ يأخُذُ أُجرتَهُ، فيَجمَعُ ثَمَرًا لِلحياةِ الأبديَّةِ. فيفرَحُ الزّارعُ معَ الحاصِدِ،
36 Den som skördar får sin lön, han bärgar grödan till evigt liv, så att den som sått och den som skördar kan glädja sig tillsammans.
37 ويَصْدُقُ القولُ: واحِدٌ يَزرَعُ وآخَرُ يَحصُدُ.
37 Här gäller ju ordet att en sår och en annan skördar.
38 وأنا أرسَلتُكُم لِتَحصُدوا حَقلاً ما تَعِبتُم فيهِ. غَيرُكُم تَعِبَ وأنتُم تَجنُونَ ثَمرَةَ أتعابِهِ”.
38 Jag har sänt er att skörda där ni inte behövt arbeta. Andra har arbetat, och ni får lönen för deras möda.”
39 فآمَنَ بِه كثيرٌ مِنَ السّامِريّـينَ في تِلكَ المدينةِ، لأنَّ المَرأةَ شَهِدَت فقالَت: “ذكَرَ لي كُلَّ ما عَمِلتُ”.
39 Många samarier från den staden hade kommit till tro på honom genom kvinnans ord när hon försäkrade: “Han har sagt mig allt som jag har gjort.”
40 فلمَّا جاءَ إلَيهِ السّامريُّونَ رَجَوا مِنهُ أنْ يُقيمَ عِندَهُم، فأقامَ يومَينِ.
40 När samarierna kom till honom bad de honom stanna hos dem, och han stannade där två dagar.
41 وزادَ كثيرًا عددُ المُؤمنينَ بِه عِندَما سَمِعوا كلامَهُ،
41 Många fler kom till tro genom hans egna ord,
42 وقالوا لِلمَرأةِ: “نَحنُ نُؤمِنُ الآنَ، لا لِكلامِكِ، بل لأنَّنا سَمِعناهُ بأنفُسِنا وعَرَفنا أنَّهُ بالحقيقةِ هوَ مُخَلِّصُ العالَمِ”.
42 och de sade till kvinnan: “Nu är det inte längre vad du har sagt som får oss att tro. Vi har själva hört honom och vet att han verkligen är världens frälsare.”
يسوع يشفي طفلاً
En ämbetsmans son botas
43 وبَعدَ يومَينِ ذهَبَ يَسوعُ إلى الجليلِ،
43 Efter de två dagarna fortsatte Jesus till Galileen. 
44 مَع أنَّهُ هوَ الّذي قالَ: “لا كرامةَ لِنَبـيٍّ في وطَنِهِ”.
44 Han hade själv vittnat om att en profet inte har något anseende i sin hemtrakt.
45 فلمَّا وصَلَ إلى الجَليلِ، رَحَّبَ بِه أهلُها، لأنَّهُم كانوا في أُورُشليمَ في عيدِ الفِصحِ، فشاهَدوا كُلَّ ما عَمِلَ مُدَّةَ العيدِ.
45 När han nu kom till Galileen blev han väl mottagen, eftersom galileerna hade sett allt han hade gjort i Jerusalem under högtiden. De hade också firat högtiden där.
46 وجاءَ أيضًا إلى قانا الجليلِ، حيثُ جَعلَ الماءَ خَمرًا. وكانَ في كَفْرناحومَ رَجُلٌ مِنْ حاشيةِ المَلِكِ، لهُ اَبنٌ مَريضٌ.
46 Han kom alltså tillbaka till Kana i Galileen, där han hade gjort vattnet till vin. En man i kunglig tjänst hade en son som låg sjuk i Kafarnaum.
47 فلمَّا سَمِعَ أنَّ يَسوعَ وصَلَ مِنَ اليَهوديَّةِ إلى الجَليلِ، جاءَ إلَيهِ يَلتَمِسُ مِنهُ أنْ يَنزِلَ إلى كَفْرناحومَ لِـيشفيَ اَبنَهُ الّذي أشرَفَ على الموتِ.
47 När han fick höra att Jesus hade lämnat Judeen och var i Galileen, sökte han upp honom och bad honom komma ner till Kafarnaum och bota hans son, som låg för döden.
48 فقالَ لَه يَسوعُ:”أنتُم لا تُؤمنونَ إلاَّ إذا رأيتُمُ الآياتِ والعَجائِبَ”.
48 Jesus sade till honom: “Om ni inte får se tecken och under, så tror ni inte.”
49 فقالَ لَه الرَّجُلُ: “إِنزِلْ يا سيِّدي، قَبلَ أنْ يَموتَ ولَدي”.
49 Ämbetsmannen sade: “Herre, kom innan mitt barn dör.”
50 فقالَ لَه يَسوعُ: “إِذهَبْ! اَبنُكَ حَيٌّ”. فآمَنَ الرَّجُلُ بِكلامِ يَسوعَ وذهَبَ إلى كَفْرناحومَ.
50 Jesus svarade: “Gå hem, din son lever.” Mannen trodde på vad Jesus sade och gick.
51 وبَينَما هوَ في الطَّريقِ، لاقاهُ خَدَمُهُ وأخبروهُ بِأنَّ اَبنَهُ حيٌّ.
51 När han ännu var på väg hem möttes han av sina tjänare, som talade om för honom att pojken levde.
52 فسألَهُم:”متى تَعافى؟”. أجابوا: “البارِحَةَ، في السّاعةِ الواحِدَةِ بَعدَ الظُّهرِ، تَركَتْهُ الحُمَّى”.
52 Han frågade då vid vilken tid på dagen han hade blivit bättre, och de svarade: “I går vid sjunde timmen lämnade febern honom.”
53 فتَذكَّرَ الأبُ أنَّها السّاعةُ الّتي قالَ فيها يَسوعُ: “إِبنُكَ حيٌّ”. فآمَنَ هوَ وجميعُ أهلِ بَيتِهِ.
53 Då förstod fadern att det hade hänt just när Jesus sade till honom: “Din son lever”, och han kom till tro liksom alla i hans hus.
54 هذِهِ ثانِـيةُ آياتِ يَسوعَ، صنَعَها بَعدَ مَجيئهِ مِنَ اليَهوديَّةِ إلى الجَليلِ.
54 Detta var det andra tecknet, och Jesus gjorde det när han hade kommit från Judeen till Galileen.

إنجيل يوحنا 4 / Johannes 4