الرئيسية / الكتاب المقدس عربي سويدي / إنجيل يوحنا 5 / Johannes 5

إنجيل يوحنا 5 / Johannes 5

يوحنا 5: 1-47
Johannes 5: 1-47
يسوع يشفي كسيحًا
En sjuk man vid betesda botas
1 وجاءَ عِيدٌ لليَهودِ، فصَعِدَ يَسوعُ إلى أُورُشليمَ.

1 Sedan inföll en av judarnas högtider, och Jesus gick upp till Jerusalem.

2 وفي أُورُشليمَ، قُربَ بابِ الغنَمِ، بِركَةٌ لها خَمسةُ أروِقَةٍ، يُسمّونَها بالعِبريَّةِ بَيتَ زاتا.
2 Vid fårdammen i Jerusalem finns ett bad med det hebreiska namnet Betesda. Det har fem pelargångar,
3 وكانَ في الأروِقَةِ جَماعةٌ مِنَ المَرضى، بَينَ عُميانٍ وعُرجانٍ ومَفلوجينَ، [يَنتَظِرونَ تَحريكَ الماءِ،
3 och i dem låg en mängd sjuka, blinda, lama och lytta.
4 لأنَّ ملاكَ الرّبِّ كانَ يَنزِلُ أحيانًا في البِركَةِ ويُحرِّكُ الماءَ. فكانَ الّذي يَسبِقُ إلى النُّزولِ بَعدَ تَحريكِ الماءِ يُشفى مِنْ أيِّ مَرضٍ أصابَهُ].
5 وكانَ هُناكَ رَجُلٌ مَريضٌ مِنْ ثمانٍ وثلاثينَ سنَةً.
5 Där fanns en man som hade varit sjuk i trettioåtta år.
6 فلمَّا رآهُ يَسوعُ مُستَلقيًا، عرَفَ أنَّ لَه مُدَّةً طَويلةً على هذِهِ الحالِ، فقالَ لَه: “أتُريدُ أنْ تُشفى؟”
6 Då Jesus såg honom ligga där och fick veta att han varit sjuk länge frågade han honom: “Vill du bli frisk?”
7 فأجابَه المريضُ: “ما لي أحَدٌ، يا سيِّدي، يُنزِلُني في البِركَةِ عِندَما يتحَرَّكُ الماءُ. وكُلمَّا حاوَلتُ الوُصولَ إلَيها سبَقَني غَيري”.
7 Den sjuke svarade: “Herre, jag har ingen som kan hjälpa mig ner i bassängen när vattnet börjar svalla. Medan jag försöker ta mig dit hinner någon annan ner före mig.”
8 فقالَ لَه يَسوعُ: “قُمْ واَحمِلْ فِراشَكَ واَمشِ”.
8 Jesus sade till honom: “Stig upp, ta din bädd och gå.”
9 فتَعافى الرَّجُلُ في الحالِ، وحمَلَ فِراشَهُ ومَشى. وكانَ ذلِكَ يومَ السَّبتِ.
9 Genast blev mannen frisk och tog sin bädd och gick. Men det var sabbat den dagen,
10 فقالَ اليَهودُ للّذي تَعافَى: “هذا يومُ السَّبتِ، فلا يَحلُّ لكَ أنْ تَحمِلَ فِراشَكَ”.
10 och judarna sade till honom som hade blivit botad: “Det är sabbat. Du får inte bära på din bädd.”
11 فأجابَهُم: “الّذي شَفاني قالَ لي: إحْمِل فِراشَكَ واَمشِ”.
11 Han svarade: “Den som gjorde mig frisk sade åt mig att ta min bädd och gå.”
12 فسألوهُ: “مَنْ هوَ الّذي قالَ لكَ إحمِلْ فِراشَكَ واَمشِ؟”
12 De frågade: “Vem var det som sade åt dig att ta den och gå?”
13 وكانَ الرَّجُلُ لا يَعرِفُ مَنْ هوَ، لأنَّ يَسوعَ اَبتعَدَ عَن الجمعِ المُحتَشِدِ هُناكَ.
13 Han som hade botats visste inte vem det var, för Jesus hade dragit sig undan eftersom det var mycket folk på platsen.
14 ولَقِـيَهُ يَسوعُ بَعدَ ذلِكَ في الهَيكَلِ، فقالَ لَه: “أنتَ الآنَ تَعافَيتَ، فلا تَعُدْ إلى الخَطيئَةِ، لِئَلاَّ تُصابَ بِأَسوأَ”.
14 Efteråt fann Jesus honom i templet och sade till honom: “Du har blivit frisk. Synda inte mer, så att det inte händer dig något värre.”
15 فذهَبَ الرَّجُلُ إلى اليَهودِ وأخبرَهُم بأنَّ يَسوعَ هوَ الّذي شَفاهُ.
15 Mannen gick då och talade om för judarna att det var Jesus som hade gjort honom frisk.
16 فأخَذَ اليَهودُ يَضطَهِدونَ يَسوعَ، لأنَّهُ كانَ يَفعلُ ذلِكَ يومَ السَّبتِ.
16 Nu började judarna förfölja Jesus, eftersom han hade gjort detta på en sabbat.
17 فقالَ لهُم يَسوعُ: “أبـي يَعمَلُ في كُلِّ حينٍ، وأنا أعمَلُ مِثلَهُ”.
17 Men han sade till dem: “Min fader verkar ännu i denna stund, och därför verkar också jag.”
18 فاَزدادَ سَعيُ اليَهودِ إلى قَتْلِهِ، لأنَّهُ معَ مُخالَفَتِهِ الشَّريعةَ في السَّبتِ، قالَ إنَّ اللهَ أبوهُ، فَساوى نَفسَهُ بِاللهِ.
18 Då blev judarna ännu ivrigare att döda honom, eftersom han inte bara upphävde sabbatsbudet utan också påstod att Gud var hans far och därmed jämställde sig med Gud.
سلطة الإبن
Vad Fadern gör, det gör också Sonen
19 فقالَ لهُم يَسوعُ: “الحقَّ الحقَّ أقولُ لكُم: لا يَقدِرُ الابنُ أنْ يَعمَلَ شَيئًا مِنْ عِندِهِ، بل يَعمَلُ ما رأى الآبَ يَعمَلُهُ. فما يَعمَلُهُ الآبُ يَعمَلُ مِثلَهُ الابنُ.
19 Jesus vände sig till dem och sade: “Sannerligen, jag säger er: Sonen kan inte göra något av sig själv, utan bara det han ser Fadern göra. Vad Fadern gör, det gör också Sonen.
20 فالآبُ يُحبُّ الابنَ ويُريهِ كُلَّ ما يَعمَلُ، وسَيُريهِ ما هوَ أعظمُ، فتَتَعجَّبونَ
20 Fadern älskar Sonen och visar honom allt vad han själv gör, och ännu större gärningar skall han visa honom, så att ni kommer att häpna.
21 فكما يُقيمُ الآبُ الموتى ويُحْيـيهم، كذلِكَ الابنُ يُحيِــي مَنْ يَشاءُ.
21 Ty liksom Fadern uppväcker de döda och ger dem liv, så ger också Sonen liv åt vem han vill.
22 والآبُ لا يَدينُ بِنَفسِهِ أحدًا لأنَّهُ جعَلَ الدَّينونَةَ كُلَّها لِلابنِ،
22 Och Fadern dömer ingen utan har helt överlåtit domen åt Sonen,
23 حتّى يُمجِّدَ جميعُ النّـاسِ الابنَ، كما يُمَجِّدونَ الآبَ. مَنْ لا يُمَجِّدُ الابنَ، لا يُمَجِّدُ الآبَ الّذي أرسَلَهُ.
23 för att alla skall ära Sonen liksom de ärar Fadern. Den som inte ärar Sonen ärar inte heller Fadern, som har sänt honom.
24 الحقَّ الحقَّ أقولُ لكُم: مَنْ يَسمَع لي ويُؤمِن بِمَنْ أرسَلَني فلَهُ الحياةُ الأبديَّةُ، ولا يَحضرُ الدَّينونَةَ، لأنَّهُ اَنتَقَلَ مِنَ الموتِ إلى الحياةِ.
24 Sannerligen, jag säger er: den som hör mitt ord och tror på honom som har sänt mig, han har evigt liv. Han faller inte under domen utan har övergått från döden till livet.
25 الحقَّ الحقَّ أقولُ لكُم: سَتَجِـيءُ ساعةٌ، بل جاءَتِ الآنَ، يسمَعُ فيها الأمواتُ صَوتَ اَبنِ اللهِ، وكُلُّ مَنْ يُصغي إلَيهِ يَحيا.
25 Sannerligen, jag säger er: den stund kommer, ja, den är redan här, då de döda skall höra Guds sons röst och de som hör den skall få liv.
26 فكما أنَّ الآبَ هوَ في ذاتِهِ مَصدَرُ الحياةِ، فكذلِكَ أعطى الابنَ أنْ يكونَ في ذاتِهِ مَصدَرَ الحياةِ
26 Ty liksom Fadern äger liv, så har han också låtit Sonen äga liv,
27 وأعطاهُ أنْ يَدينَ أيضًا لأنَّهُ اَبنُ الإنسانِ.
27 och han har gett honom makt att hålla dom, eftersom han är Människosonen.
28 لا تتعجَّبوا من هذا. ستَجيءُ ساعةٌ يَسمَعُ فيها صوتَهُ جميعُ الّذينَ في القُبورِ،
28 Var inte förvånade över detta. Den stund kommer då alla som ligger i sina gravar skall höra hans röst
29 فيَخرُجُ مِنها الّذينَ عَمِلوا الصّالحاتِ ويَقومونَ إلى الحياةِ، والّذينَ عَمِلوا السَّيِّئاتِ يَقومونَ إلى الدَّينونَةِ.
29 och gå ut ur dem; de som har gjort det goda skall uppstå till livet, och de som har gjort det onda skall uppstå till domen.
30 أنا لا أقدِرُ أنْ أعمَلَ شيئًا مِنْ عِندي. فكما أسمَعُ مِنَ الآبِ أحكُمُ، وحُكمي عادِلٌ لأنِّي لا أطلُبُ مَشيئَتي، بل مشيئَةَ الّذي أرسَلَني.
30 Av mig själv kan jag inte göra något: som jag hör, så dömer jag, och min dom är rättvis, ty jag följer inte min egen vilja utan hans vilja som har sänt mig.
Vittnesbördet tas inte emot
31 لَو كُنتُ أشهَدُ لِنَفسي، لكانَت شَهادَتي باطِلَةً.
31 Om jag själv vittnar om mig är mitt vittnesbörd inte giltigt.
32 ولكنَّ غَيري يَشهَدُ لي، وأنا أعرِفُ أنَّ شَهادتَهُ صَحيحَةٌ
32 Men det är en annan som vittnar om mig, och jag vet att hans vittnesbörd om mig är giltigt.
33 أرسَلْتُم رُسُلاً إلى يوحنَّا، فشَهِدَ يوحنَّا لِلحقِّ.
33 Ni har sänt bud till Johannes, och han har vittnat för sanningen.
34 لا أعتمِدُ على شهادَةِ إنسانٍ، ولكنِّي أقولُ هذا لِخلاصِكُم.
34 Jag vill inte ha något vittnesbörd om mig från någon människa, men jag säger detta för att ni skall bli räddade.
35 كانَ يوحنَّا سِراجًا مُنيرًا ساطِعًا، فَرَضيتُم أنْ تَبتَهِجوا فَتْرَةً بِنُورِهِ.
35 Johannes var en lampa som brann och lyste, och en kort tid hänfördes ni av hans ljus.
36 لي شهادَةٌ أعظمُ مِنْ شهادَةِ يوحنَّا: لي أعمالي الّتي أعطاني الآبُ أنْ أعمَلَها، وهذِهِ الأعمالُ الّتي أعمَلُها هيَ نَفْسُها تَشهَدُ لي بأنَّ الآبَ أرسَلَني.
36 Men jag har fått ett starkare vittnesbörd än det Johannes gav. Ty de verk som Fadern har gett mig i uppdrag att fullborda, just de som jag utför, vittnar om att Fadern har sänt mig.
37 والآبُ الّذي أرسَلَني هوَ يَشهَدُ لي. ما سَمِعْتُم صَوتَهُ مِنْ قَبلُ، ولا رأيتُم وجهَهُ،
37 Och Fadern som har sänt mig har själv vittnat om mig. Men ni har aldrig hört hans röst eller sett hans gestalt,
38 وكلامُهُ لا يَثبُتُ فيكُم، لأنَّكُم لا تُؤمِنونَ بالّذي أرسَلَهُ.
38 och ni har inte behållit hans ord, eftersom ni inte tror på honom som han har sänt.
39 تَفحَصونَ الكُتُبَ المُقدَّسَةَ، حاسبـينَ أنَّ لكُم فيها الحياةَ الأبديَّةَ،هيَ تَشهَدُ لي،
39 Ni forskar i skrifterna därför att ni tror att de kan ge er evigt liv. Just dessa vittnar om mig,
40 ولكنَّكُم لا تُريدونَ أنْ تَجيئوا إليَّ لِتكونَ لكُمُ الحياةُ.
40 men ni vill inte komma till mig för att få liv.
41 أنا لا أطلُبُ مَجدًا مِنْ عِندِ النـّاسِ،
41 Människors ära vill jag inte ha,
42 لأنِّي عَرَفْتُكُم فعَرَفْتُ أنَّ محبَّةَ اللهِ لا محلَّ لها في قُلوبِكُم.
42 men jag har förstått att ni inte har någon kärlek till Gud.
43 جِئْتُ باَسمِ أبـي، فما قَبِلْتُموني. ولَو جاءَكُم غَيري بِاَسمِ نَفسِهِ لَقَبِلتُموهُ.
43 Jag har kommit i min faders namn, och ni tar inte emot mig. Men kommer någon i sitt eget namn, så tar ni emot honom.
44 وكيفَ تُؤمِنونَ ما دُمتُم تَطلُبونَ المَجدَ بَعضُكُم مِنْ بَعضٍ، والمَجدُ الّذي هوَ مِنَ اللهِ الواحدِ لا تَطلُبونَهُ؟
44 Hur skall ni kunna tro, ni som vill bli ärade av varandra och inte söker äran hos den ende Guden?
45 لا تَظُنُّوا أنِّي أشكوكُم إلى الآبِ، فلكُم مَنْ يَشكوكُم: موسى الّذي وضَعْتُم فيهِ رجاءَكُم.
45 Tro inte att jag skall anklaga er hos Fadern; den som anklagar er är Mose, han som ni har satt ert hopp till.
46 ولَو كُنتُم تُصدِّقونَ موسى لَصَدَّقتُموني، لأنَّهُ كَتَبَ فأخبَرَ عَنِّي.
46 Om ni trodde på Mose skulle ni tro på mig, ty det var om mig han skrev.
47 وإذا كُنتم لا تُصدِّقونَ ما كتَبَهُ، فكيفَ تُصدِّقونَ كلامي؟”
47 Men om ni inte tror på vad han har skrivit, hur skall ni då kunna tro på vad jag har sagt?”

إنجيل يوحنا 5 / Johannes 5

شاهد أيضاً

إنجيل متى 7 / Matteus 7

إنجيل متى 7 / Matteus 7

إنجيل متى 7 إنجيل متى 7 الفصل / الإصحاح السابع إنجيل متى 7 : 1 – 29 …