الرئيسية » الكتاب المقدس عربي سويدي » رسالة رومية 14 / Romarbrevet 14

رسالة رومية 14 / Romarbrevet 14

رسالة رومية 14 / Romarbrevet 14
رسالة رومية 14 / Romarbrevet 14

رسالة رومية 14 الفصل / الإصحاح الرايع عشر

رسالة رومية 14: 1 – 23
Romarbrevet 14: 1 – 23
لا تحكم على أخيك
Döm inte din broder
1 إِقبَلْوا بَينَكُم ضَعيفَ الإيمانِ ولا تُحاكِموهُ على آرائِهِ.
1 Den som är svag i tron skall ni godta utan att sätta er till doms över olika uppfattningar.
2 فمِنَ النّـاسِ مَنْ يَرى أنْ يأكُلَ مِنْ كُلِّ شيءٍ، ومِنهُم مَنْ هوَ ضَعيفُ الإيمانِ فَلا يأكُلُ إلاَّ البُقُولَ.
2 Den enes tro tillåter honom att äta vad som helst, me­dan den som är svag i tron bara äter grönsa­ker.
3 فعلى مَنْ يأكُلُ مِنْ كُلِّ شيءٍ أنْ لا يَحتَقِرَ مَنْ لا   يأكُلُ مِثلَهُ، وعلى مَنْ لا يأكُلُ مِنْ كُلِّ شيءٍ أنْ لا يَدينَ مَنْ يأكُلُ مِنْ كُلِّ شيءٍ، لأنَّهُ مَقْبولٌ عِندَ الله.
3 Den som vågar äta skall inte förakta den som inte gör det; den som inte vågar äta skall inte döma den som vågar, Gud har ju godtagit ho­nom. 
4 ومَنْ أنتَ حتّى تَدينَ خادِمَ غَيرِكَ؟ فهوَ في عينِ سَيِّدِهِ يَسقطُ أو يَثْبُتُ. وسيَثبُتُ لأنَّ الرَّبَ قادِرٌ على أنْ يُثبِّتَه.
4 Vad har du för rätt att döma den som är i en annans tjänst? Om han står eller faller angår bara hans egen herre. Men han faller inte, ty Herren är stark nog att hålla honom upprätt. 
5 ومِنَ النّاسِ مَنْ يُفَضِّلُ يومًا على يومٍ، ومِنهُم مَنْ يُساوي بَينَ الأيّامِ كُلِّها. ولا بأسَ أنْ يَثبُتَ كُلُّ واحدٍ على رأيِه.
5 Den ene gör skillnad på dagar; för den andre är de alla likvär­diga. Var och en skall vara fast i sin överty­gelse.
6 لأنَّ مَنْ يُراعي يومًا دُونَ بَقيَّةِ الأيّامِ يُراعيهِ إكرامًا للهِ، ومَنْ يأكُلُ مِنْ كُلِّ شيءٍ يأكُلُ إكرامًا للهِ لأنَّهُ يَشكُرُ اللهَ، ومَنْ لا يأكُلُ مِنْ كُلِّ شيءٍ لا يأكُلُ إكرامًا للهِ ويَشكُرُ اللهَ.
6 Den som alltid tänker på vad det är för dag gör det för Herren. Och den som äter gör det för Herren; han tackar ju Gud. Den som inte äter av­står med tanke på Herren, och han tackar också Gud.
7 فما مِنْ أحدٍ مِنَّا يَحيا لِنَفسِهِ، وما مِنْ أحدٍ يَموتُ لِنَفسِهِ.
7 Ty ingen av oss lever för sin egen skull, och ingen dör för sin egen skull.
8 فإذا حَيـينا فللرَّبِّ نَحيا، وإذا مُتنا فللرَّبِّ نَموتُ.   وسَواء حَيينا أمْ مُتنا، فللرَّبِّ نَحنُ.
8 Om vi lever, lever vi för Herren, och om vi dör, dör vi för Herren. Vare sig vi lever eller dör tillhör vi alltså Herren.
9 والمَسيحُ ماتَ وعادَ إلى الحياةِ ليكونَ رَبَّ الأحياءِ والأمواتِ.
9 Ty Kristus dog och fick liv igen för att härska över både döda och levande.
10 فكيفَ يا هذا تَدينُ أخاكَ؟ وكيفَ يا هذا تَحتَقِرُ أخاكَ؟ نَحنُ جميعًا سَنَقِفُ أمامَ مَحكَمَةِ اللهِ،
10 Hur kan du då döma din broder? Eller hur kan du förakta din broder? Alla skall vi en gång stå inför Guds domstol. 
11 والكِتابُ يَقولُ: “حَيٌّ أنا، يَقولُ الرَّبُّ، لي تَنحَني كُلُّ رُكبَةٍ، وبحَمدِ اللهِ يُسبِّحُ كُلُّ لِسانٍ”.
11 Ty det är skrivet: Så sant jag lever, säger Herren, för mig skall alla knän böjas, och alla tungor skall prisa Gud.
12 وإذًا، فكُلُّ واحدٍ مِنّا سَيُؤدِّي عَنْ نَفسِهِ حِسابًا للهِ. لا تجعل أخاك يسقط
12 Alltså skall var och en av oss avlägga räkenskap inför Gud.
Hänsyn till de svaga
13 فلا يَحكُمْ بَعضُنا على بَعضٍ، بَلْ ِ الأَولى بِكُم أنْ تَحكُموا بأنْ لا يكونَ أحدٌ حجَرَ عَثرَةٍ أو عائِقًا لأخيهِ،
13 Låt oss därför inte längre döma varandra. I stäl­let skall ni se till att ni inte kommer någon broder att snava eller falla.
14 وأنا عالِمٌ ومُتَيَقِّنٌ في الرَّبِّ يَسوعَ أنَّ لا شيءَ   نَجِسٌ في حَدِّ ذاتِهِ، ولكنَّهُ يكونُ نَجِسًا لِمَنْ يَعتَبِرُهُ نَجِسًا.
14 I min tro på herren Jesus vet jag fullt och fast att ingenting är orent i sig självt, men den som betraktar det som orent, för honom är det orent.
15 فإذا أسَأْتَ إلى أخيكَ بِما تأكُلُه، فأنتَ لا تَسلُكُ طريقَ المَحبَّةِ. فلا تَجعَلْ مِنْ طَعامِكَ سبَبًا لِهَلاكِ مَنْ ماتَ المَسيحُ لأجلِهِ،
15 Om du sårar din broder med vad du äter, då lever du inte längre efter kärlekens bud. Låt inte din mat bringa den i fördärvet som Kris­tus dog för.
16 ولا تُعَرِّضْ ما هوَ خَيرٌ لِكلامِ السُّوءِ.
16 Se till att man inte talar illa om det goda som är ert.
17 فما مَلَكوتُ اللهِ طَعامٌ وشَرابٌ، بَلْ عَدْلٌ وسَلامٌ وفرَحٌ في الرُّوحِ القُدُسِ.
17 Ty Guds rike är inte mat och dryck utan rättfärdighet och frid och glädje i   den heliga anden. 
18 فَمَنْ خَدَمَ المَسيحَ مِثلَ هذِهِ الخِدمَةِ نالَ رِضى اللهِ وقَبولَ النّاسِ.
18 Den som tjänar Kristus på det sät­tet behagar Gud och blir uppskattad av männi­skor.
19 فلنَطْلُبْ ما فيهِ السَّلامُ والبُنيانُ المُشتَرَكُ.
19 Låt oss därför sträva efter det som gagnar friden och bygger upp gemenskapen.
20 لا تَهدِمْ عمَلَ اللهِ مِنْ أجلِ الطَّعامِ. كُلُّ شيءٍ طاهِرٌ، ولكِنْ مِنَ السُّوءِ أنْ تكونَ بِما تأكُلُهُ حجَرَ عَثرةٍ لأخيكَ،
20 Riv inte ner Guds verk för matens skull. Allt är rent men är inte bra för den som äter och kommer på fall. 
21 ومِنَ الخَيرِ أنْ لا تأكُلَ لَحمًا ولا تَشرَبَ خَمرًا ولا تَتناوَلَ شيئًا يَصدِمُ أخاكَ.
21 Det är bra att avstå från kött och vin och annat som blir en stötesten för din broder.
22 فاحتَفِظْ واحفَظْ ما تُؤمِنُ بِه في هذا الأمرِ بَينَكَ وبَينَ اللهِ. هَنيئًا لِمَنْ لا يَحكُمُ على نَفسِهِ إذا عَمِلَ بِما يَراهُ حسَنًا.
22 Låt din egen tro vara en sak mellan dig och Gud. Salig den som inte behöver döma sig själv för det val han träffar.
23 أمَّا الّذي يَرتابُ في ما يأكُلُ، فمَحكومٌ علَيهِ أنَّهُ لا يَعمَلُ هذا عَنْ إيمانٍ. وكُلُّ شيءٍ لا يَصدُرُ عَنْ إيمانٍ فَهوَ خَطيئَةٌ.
23 Men den som äter fast han hyser be­tänkligheter är dömd därför att han inte handlar i tro. Allt som inte sker i tro är synd.

رسالة رومية 14 / Romarbrevet 14

[www.LightBook.org]

رسالة رومية 14 / Romarbrevet 14
4 (80%) 1 vote[s]