مزمور 142 الفصل / الإصحاح المائة والثاني والأربعون
في ساعة الشدة |
|
مزمور 142 : 1 – 8 |
Psalm 142: 1 – 8 |
Play Stop 1 نشيدٌ لِداوُدَ حينَ كانَ في المَغارةِ: صلاةٌ: |
1 En dikt av David när han var i grottan. En bön. |
2 بِصوتي إلى الرّبِّ أصرُخُ، بصوتي إلى الرّبِّ أتضَرَّعُ. | 2 Med hög röst ropar jag till Herren, med hög röst bönfaller jag Herren. |
3 أسكُبُ أمامَهُ نَجوَايَ وأُعلِنُ لدَيهِ ضيقي. | 3 Jag utgjuter mina bekymmer för honom, till honom bär jag fram min nöd. |
4 حينَ تَعْيا رُوحي فيَّ تصونُ يا ربُّ مَسيري. في السَّبـيلِ الّذي سَلَكْتُ طَمَرَ أعدائي فَخًّا. | 4 När modet sviker mig vet du hur jag har det ställt. På den väg jag vandrar gillrar de fällor för mig. |
5 نَظَرْتُ إلى اليمينِ ورَأيتُ فَما وَجَدتُ مَنْ يَعرِفُني. لا مكانَ ألوذُ بهِ، ولا أحدَ يَسألُ عنِّي. | 5 Jag ser mig omkring, men ingen bryr sig om mig. Ingenstans kan jag fly, ingen vill veta av mig. |
6 فصَرَخْتُ إليكَ يا ربُّ، وقُلتُ أنتَ حِمايَ، وأنتَ نصيـبـي في أرضِ الأحياءِ. | 6 Jag ropar till dig, Herre, jag säger: Du är min tillflykt, min lott i de levandes land. |
7 أَُنصتْ إلى صُراخي يا ربُّ، فأنا ذليلٌ جِدًّا. نَجِّني مِنَ الّذينَ يضطَهِدونَني فهُم أشدُّ عَزْما مِنِّي. | 7 Lyssna till min klagan, ty jag står utan hjälp. Rädda mig från förföljarna, ty de är starkare än jag. |
8 أخرِجْني مِنَ الأغلالِ فأحمَدَ اسمَكَ. أحسِنْ إليَّ فيكثُرَ الصِّدِّيقونَ. | 8 För mig ut ur mitt fängelse, så att jag kan prisa ditt namn. De rättfärdiga samlas kring mig, ty du är god mot mig. |