سفر المزامير عربي سويدي

مزمور 78 / Psalm 78

مزمور 78 / Psalm 78
مزمور 78 / Psalm 78

مزمور 78 الفصل / الإصحاح الثامن والسبعون

قصة العهد مع الرب

مزمور 78 : 1  72
Psalm 78: 1 – 72

1 قصيدةٌ‌ لآساف‌: أَصغوا يا شعبـي إلى شريعَتي. أميلوا آذانَكُم إلى أقوالي.

1 En dikt av Asaf. Lyssna, mitt folk, till min undervisning,
hör vad jag har att säga!
2 أفتَحُ فَمي بِالأَمثالِ وأبوحُ بألغازٍ مِنَ القديمِ‌ 2 Jag vill yppa visdomsord och tyda det förgångna.
3 بما سَمِعْناهُ وعَرَفناهُ وأخبَرَنا بهِ أباؤُنا. 3 Vad vi har hört och lärt känna, vad våra fäder berättade för oss,
4 لا نُخفِـيهِ عَنْ أبنائِنا، بل نُخبِرُ الجيلَ الآتيَ بأمجادِ الرّبِّ وَعِزَّتِهِ ومُعجِزاتِهِ الّتي صَنعَ. 4 vill vi inte dölja för våra barn. Vi skall berätta för kommande släkten om Herrens ära och hans makt och om de under han gjort.
5 أقامَ فريضةً في بَني يَعقوبَ، شريعةً في بَني إِسرائيلَ. أوصى آباءَنا فيها أنْ يصونوها لِبَنِـيهِم، 5 Han gav sina bud åt Jakob, stiftade en lag åt Israel, där han befallde våra fäder att undervisa sina barn,
6 فيَعرِفَها الجيلُ الآتي، البنونَ الّذينَ سَيُولَدونَ ويُخبِرونَ بها بَنيهِم. 6 så att det blev känt för kommande släkten. Och barnen som föddes skulle berätta det för sina barn.
7 يجعلونَ على اللهِ ا‏عْتِمادَهُم ولا ينسَونَ أعمالَ اللهِ، بل يحفَظونَ جميعَ وصاياهُ 7 De skulle sätta sin lit till Gud och aldrig glömma hans gärningar utan hålla hans bud
8 لا يكونونَ مِثلَ آبائِهِم جيلا عَقوقا مُتمَرِّدا، جِيلا لم يَستَقِمْ قلبُهُ ولا كانَ روحُهُ أمينا للهِ. 8 och inte bli som sina fäder, ett trotsigt och upproriskt släkte, ett opålitligt släkte utan trohet mot Gud.
9 بنو أفرايمَ‌ قوسٌ خادِعَةٌ، هرَبوا في يومِ القِتالِ. 9 Efraimiterna var beväpnade med båge men flydde när striden kom.
10 لم يُراعوا عَهدَ اللهِ ولا سَلكوا في شريعَتِهِ. 10 De höll inte förbundet med Gud och vägrade följa hans lag.
11 نَسوا أعمالَهُ كُلَّها ومُعجِزاتِهِ الّتي أراهُم. 11 De glömde hans gärningar och de underverk han låtit dem se.
12 صنعَ العَجائبَ‌ أمامَ آبائِهِم في أرضِ مِصْرَ، بلادِ صُوعَنَ‌. 12 Han gjorde under inför deras fäder i Egypten, på Soanslätten.
13 شقَّ البحرَ لهُم لِـيَعبروا ونصَبَ المياهَ كَتَلٍّ مُرتَفِـعٍ‌. 13 Han klöv havet och förde dem igenom, han lät vattnet stå som en mur.
14 هَداهُم بالسَّحابِ في النَّهارِ، وطُولَ اللَّيلِ بِضوءِ النَّارِ‌. 14 Om dagen ledde han dem med ett moln och natten igenom med lysande eld.
15 شَقَّ صُخورا في البرِّيَّةِ، فسَقاهُم كأنَّما مِنْ لُجَجٍ. 15 Han klöv klippan i öknen och gav dem vatten ur djupen att dricka.
16 أخرجَ سواقيَ مِنَ الصَّخرةِ، وأجرَى المياهَ كالأَنهارِ‌. 16 Han lät källor bryta fram ur stenen, lät floder av vatten strömma ner.
17 ثُمَّ عادوا يَخْطَأُونَ إليهِ، ويتَمَرَّدُونَ على العلـيِّ في القفْرِ. 17 Men de fortsatte att synda mot honom, att trotsa den Högste i öknen.
18 جَرَّبوا اللهَ في قُلوبِهِم، طالبـينَ طعاما يشتَهُونَهُ‌. 18 Med vett och vilja satte de Gud på prov när de krävde att få mat.
19 فَتكَلَّمُوا على اللهِ وقالوا: أيَقدِرُ اللهُ أنْ يُهَيِّـئَ لنا مائدةً في هذِهِ البرِّيَّةِ؟ 19 De klandrade Gud och sade: ”Kan Gud duka ett bord i öknen?
20 فضَرَبَ الصَّخرةَ وإذا المياهُ تَسيلُ وتَفيضُ أنهارا. وقالوا: أيَقدِرُ أنْ يُعطيَ خبزا، أو يُهَيِّـئَ لحما لِشعبِهِ؟ 20 Han slog på klippan så att vatten strömmade fram och bäckar flödade, men kan han också ge oss bröd och skaffa kött åt sitt folk?”
21 فسَمِعَ الرّبُّ وا‏غتاظَ جدًّا، وثارَ غضَبُهُ على بَني إِسرائيلَ، على بَني يَعقوبَ، كنارٍ مُشتَعِلَةٍ، 21 Herren hörde det och vredgades.Elden slog upp mot Jakob, vreden bröt fram mot Israel,
22 لأنَّهُم لم يُؤمنوا باللهِ، ولا تَوكَّلوا على خلاصِهِ. 22 eftersom de inte litade på Gud och inte trodde på hans hjälp.
23 فأمرَ الغيومَ مِنْ فوقُ وفتحَ أبوابَ السَّماءِ. 23 Han gav sin befallning åt molnen därovan och öppnade himlens dörrar,
24 فأمطرتْ مَنًّا لِـيأكُلوا، حِنطةً أعطاهُم مِنَ السَّماءِ‌. 24 han lät manna regna över dem, säd från himlen gav han dem.
25 فأكلَ الإنسانُ خُبزَ الملائكةِ، زادا أرسلَهُ لِلشَّبَعِ. 25 Människor fick äta änglars bröd. Han sände dem föda och de blev mätta.
26 أطلَقَ رِيحا شرقِـيَّةً في السَّماءِ وساقَ رِيحَ الجَنوبِ بِقُدْرَتِهِ، 26 Från himlen lät han östanvinden blåsa, han drev fram sunnanvinden med sin kraft.
27 فأمطَرَ علَيهِم لُحوما كالتُّرابِ وطُيورا مُجَنَّحَةً كرملِ البِـحارِ. 27 Han lät kött falla ner likt ett stoftregn, fåglar talrika som havets sand.
28 أوقَعَها في وسَطِ خيامِهِم، وحَولَ مساكِنِهِم مِنْ كُلِّ صَوبٍ، 28 Han lät dem falla mitt i lägret, runt omkring deras tält.
29 فأكَلوا وشَبِــعوا جِدًّا وأتاهُم بِما يشتَهونَ. 29 De åt och blev mycket mätta, han lät dem få sitt lystmäte.
30 وما كادوا يُشبِــعونَ شهوتَهُم والطَّعامُ بَعْدُ في أفواهِهِم، 30 Men innan de stillat sin lystnad, när de ännu hade maten i munnen,
31 حتّى ثارَ علَيهِم غضَبُ اللهِ وقضى على الأقوياءِ مِنهُم، وصَرعَ النُّخْبةَ في بَني إِسرائيلَ. 31 bröt Guds vrede fram över dem. Han dräpte många av de starkaste och fällde Israels unga män.
32 معَ هذا كُلِّهِ عادوا يَخطَأُونَ ولا يُؤمِنونَ بِمُعجِزاتِهِ، 32 Ändå fortsatte de att synda, de trodde inte, trots hans under.
33 فأفنى أيّامَهُم بِنَفخَةٍ وسنينَ حياتِهِم بِلَعنَةٍ. 33 Han lät deras liv sluta i intet och deras år i skräck.
34 كُلَّما فَتَكَ بِهِم طَلَبُوهُ وتابوا وبَكَّروا إليهِ 34 När han dräpte sökte de sig till honom, de vände sig åter till Gud.
35 وذكَروا أنَّ اللهِ هوَ خالِقُهُم وأنَّ الإلهَ العليَّ هوَ فادِيهِم. 35 De mindes att Gud var deras klippa, att Gud den Högste var deras befriare.
36 لكنَّهُم خادعوهُ بأفواهِهِم، وبألسنَتِهِم كذَبوا علَيهِ. 36 Men deras ord var hyckleri, vad de sade till honom var lögn.
37 فما ثبَتَت قلوبُهُم معَهُ ولا كانوا أُمناءَ لِعَهدِهِ. 37 De höll inte fast vid honom, de var inte trogna mot hans förbund.
38 وهوَ رحومٌ يُكَفِّرُ عَنِ الإثْمِ، ولا يُريدُ هلاكَ أحدٍ. يُكثِرُ مِنْ رَدِّ غضَبِهِ، ولا يُثيرُ كُلَّ سَخَطِهِ. 38 Men han är barmhärtig, han förlåter synder och vill ingens fördärv. Han håller ofta sin vrede tillbaka, låter inte all sin harm bryta fram.
39 يذكُرُ أنَّهُم بَشَرٌ، رِيحٌ عابِرةٌ لا تعودُ. 39 Han tänkte på att de bara var människor, en vind som far förbi och är borta.
40 كم تَمَرَّدوا علَيه في البرِّيَّةِ، وأغضَبُوهُ في الأرضِ القَفْرِ. 40 Hur ofta trotsade de honom inte i öknen och bedrövade honom i ödemarken!
41 وكم عادوا وجَرَّبُوا اللهَ وأغاظوا قُدُّوسَ إِسرائيلَ. 41 Gång på gång satte de Gud på prov och kränkte Israels Helige.
42 لم يذكروا ما صَنَعَت يَدُهُ يومَ ا‏فتَدَاهُم مِنَ الضِّيقِ 42 De mindes inte den makt han visade då han befriade dem från fienden,
43 بأنْ أجرى في مِصْرَ مُعجِزاتِهِ، في بلادِ صُوعَنَ عَجائِبَهُ، 43 då han gjorde tecken i Egypten och under på Soanslätten.
44 فحوَّلَ أنهارَهُم إلى دَمٍ وسواقِـيَهُم لِكيلا يشرَبوا‌. 44 Han förvandlade deras floder till blod, de kunde inte dricka ur bäckarna.
45 أرسلَ بَعوضا‌ فأكلَهُم وضفادِعَ فأفسَدَت أرضَهُم. 45 Han sände flugsvärmar som åt dem och grodor som plågade dem.
46 سَلَّمَ إلى الجَنادبِ غَلَّتَهُم، وإلى الجَرادِ ثِمارَ تَعَبِهِم‌. 46 Han gav deras grödor till gräshoppor, deras skördar till skadedjur.
47 قَضَى بالبَرَدِ على كُرومِهِم، وعلى جُمَّيزِهِم بالصَّقيعِ‌. 47 Han förstörde deras vinstockar med hagel och deras sykomorer med skyfall.
48 دفعَ إلى البَرَدِ‌ بهائِمَهُم وإلى الصَّواعِقِ مواشيَهُم. 48 Han prisgav boskapen åt sjukdomar och husdjuren åt pest.
49 أرسلَ علَيهِم حُمَيَّا غضَبِهِ وغَيظا وسَخَطا وضيقا، 49 Han sände sin glödande vrede mot dem, harm och förbittring och nöd, ett följe av olycksänglar.
50 مَهَّدَ سُبُلا لِغَضَبِهِ، أرسلَها معَ ملائكةِ الشَّرِّ. فلم يمنعِ الموتَ عَنْ نُفوسِهِم، بل أسلمَ حياتَهُم إلى الوَباءِ‌، 50 Han gav sin vrede fritt lopp. Han skonade dem inte från döden utan prisgav dem åt pesten.
51 وضرَبَ الأبكارَ كُلَّهُم في مِصْرَ، عُنفُوانَ القُدْرةِ‌ في أرضِ حامٍ‌. 51 Han dräpte allt förstfött i Egypten, de först avlade i Hams hyddor.
52 ساقَ مِثلَ الغنَمِ شعبَهُ، وقادَهُم كالقطيعِ في البرِّيَّةِ. 52 Han förde ut sitt folk som en fårflock och ledde dem som en hjord genom öknen.
53 هَداهُم آمنينَ فلم يَفزَعوا، وغَطَّى بِالبحرِ أعداءَهُم‌. 53 Han ledde dem tryggt, de var utan fruktan. Havet höljde deras fiender.
54 أدخلَهُم تُخومَه المُقدَّسةَ، الجبَلَ‌ الّذي اقتَنتْهُ يَمينُهُ‌، 54 Han förde dem till sitt heliga land, till det berg som han själv gjort till sitt.
55 وطَرَدَ الأمَمَ مِنْ وجوهِهِم. قَسمَ أرضَهُم‌ بِالحَبلِ ميراثا، وفي خيامِهِم أسكنَ أسباطَ إِسرائيلَ. 55 Han drev bort folken framför dem, han skiftade ut deras land och lät Israels stammar bo i deras hus.
56 فعادوا وجرَّبوا اللهَ العليَّ وتَمَرَّدُوا ولم يحفظوا فرائِضَهُ‌. 56 Men de trotsade Gud den Högste och satte honom på prov, de höll inte hans bud.
57 إرتَدُّوا وغَدَروا مِثلَ آبائِهِم، وا‏نقَلَبوا كقَوسٍ خادِعةٍ. 57 De avföll trolöst som sina fäder, de svek som en slak båge.
58 كَدَّرُوهُ بِمَذابِـحِهِم في المُرتَفَعاتِ، وأَثارُوا بأصنامِهِم غَيرَتَهُ. 58 De kränkte honom med sina offerplatser, gjorde honom svartsjuk med sina gudabilder.
59 سَمِعَ اللهُ فا‏غتاظَ جِدًّا ورفَضَ إِسرائيلَ كُلَّ الرَّفْضِ. 59 Gud hörde dem och vredgades, han förkastade Israel.
60 نَبَذَ مَسكِنَهُ في شيلُو‌، خَيمَتَهُ‌ المَنصوبةَ بَينَ البشَرِ، 60 Han övergav sin boning i Shilo, det tält som han rest bland människor.
61 وسَلَّمَ لِلسبْـي تابوتَ عَهدِهِ، وإلى الخُصوم رمزَ جلالِهِ‌. 61 Han lät sin kraft föras bort i fångenskap och sin härlighet komma i fiendehand.
62 إلى السَّيفِ أسلَمَ شعبَهُ، على ميراثِه ثارَ غَيظُهُ، 62 Han prisgav sitt folk åt svärdet, han vredgades på sin egendom.
63 فأكلَتِ النَّارُ فِتيانَهُم ولم تفرَحْ فَتَياتُهُم بِــعُرْسٍ‌. 63 De unga männen förtärdes av eld, flickorna blev utan bröllopssång.
64 كهَنَتُهُم سقَطوا بِـحدِّ السَّيفِ، وأرامِلُهُم عَجِزنَ عَنِ البُكاءِ. 64 Prästerna föll för svärdet, änkorna fick inte hålla dödsklagan.
65 وأفاقَ الرّبُّ كما مِنْ نَومٍ، وكجَبَّارٍ رَنَّحَتْهُ الخمرُ، 65 Då vaknade Herren som om han sovit, som när krigaren vaknar ur ruset.
66 فضرَبَ خُصُومَهُ وهُم هارِبونَ، وجَعَلَهُم عارا إلى الأبدِ. 66Han slog tillbaka sina fiender och utlämnade dem åt evig vanära.
67 لكنَّهُ رَفَضَ بَيتَ يوسُفَ‌، وما ا‏ختارَ سِبْطَ أفرايمَ، 67 Han förkastade Josefs ätt, han utvalde inte Efraims stam.
68 بلِ ا‏خْتار سِبْطَ يَهوذا، وجبَلَ صِهيَونَ الّذي أحبَّ. 68 Men han utvalde Juda stam och Sions berg som han älskade.
69 هُناكَ بَنى مَقدِسَهُ كالعَلاءِ، وكالأرضِ أسَّسَهُ إلى الأبدِ. 69 Han byggde sin helgedom hög som himlen och fast som jorden, som han grundlagt för evigt.
70 وا‏ختارَ داوُدَ عبدَهُ. أخذَهُ مِنْ حَظائِر الغنَمِ، 70 Han utvalde David, sin tjänare, och tog honom från fårfållorna.
71 مِنْ خلْفِ النِّعاجِ جاءَ بهِ لِـيرعى بَني يَعقوبَ شعبَهُ، بَني إِسرائيلَ ميراثَه‌. 71Han hämtade honom från tackorna att valla Jakob, hans folk, Israel, hans egendom.
72 فرَعاهم بِسلامةِ قلبِهِ، وبـيدٍ ماهِرةٍ قادَهُم. 72 Och han vallade dem med hängivet hjärta och ledde dem med förfaren hand.

مزمور 78 / Psalm 78

[ www.LightBook.org ]

48Han prisgav boskapen åt sjukdomar
och husdjuren åt pest.

مزمور 78 / Psalm 78
3.5 (70%) 2 vote[s]

الوسوم
اظهر المزيد

اترك تعليقاً

لن يتم نشر عنوان بريدك الإلكتروني. الحقول الإلزامية مشار إليها بـ *

هذا الموقع يستخدم Akismet للحدّ من التعليقات المزعجة والغير مرغوبة. تعرّف على كيفية معالجة بيانات تعليقك.

زر الذهاب إلى الأعلى
إغلاق

أنت تستخدم إضافة Adblock

برجاء دعمنا عن طريق تعطيل إضافة Adblock